Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och lårande. Till medel pank ler för sin verksamhet valde de
syn-oerligast dock sädana slållen, hvar de kunde frambåra ordet
inför en talrikare församlad menighet. I Vestergölland har Skara
varit en för sin tiil ansenlig stad, en marknadsplats, således för
detta landskap en hufvudort, emedan med de gamles marknad
vanligen åfven varit förenade ting och offerfester; en sådan för
Veslmanlands inbyggare gemensam hufvudplals har troligen af
ålder den ort varil, som, liggande vid mynningen af den midt
igenom detta landskap ut i Målaren löpande Svarlån, af delta sitt
låge kalladt A ros *); detsamma synes Strangiaues hafva
varit för Södermanlånningarne; likaså för Östgöterna deras vid
ån Slang midt i landet liggande L i ön ga köpan ger, och efter all
sannolikhet hafva åfven de fem Småläodska hårad, som nnder
namn af Vårend bildade ett eget samfund för sig, haft sitt
landsting och således åfven sin gemensamma offerplats och sin
marknad vid det i medelpunkten af deras land, på grånsen af
Kon-ga och Kinnevalds hårad, i grannskapet af Helge och Bergunda
sjöar, af folkrik bygd omslotna Östrabo, vid foten af Gelboe berg,
der, livar Vexiö stad no ligger. Invid dessa landskapens
hufvud-plalser, der bygdernas menighet sammankom till samting,
marknad och offer, var det åfven, de första evangelii budbårare i vårt
land synnerligast uppehöllo sig, så alt vid dessa orter äro alla
minnen af dem hufvudsakligen fåslade. Och vid medlet af
förenämnde århundrade är det, vi fiana dessa samma orter vara
bof-vudsåten för de äldsta biskopsdömen i vårt land. Då sträckte
Biskopen i Skara sin herdeslaf öfver Vestergölland, Dalsland,
Vermland och Mo härad i Småland; Biskopen i Vester ås likaså
öfver Vestmanland och i tidens fortgång, med Christendomens
framträngande, tillika öfver Öster- och Vesterdalarne med hela
Jernbergslagen eller del fordom så kallade Jernbäraland; Strengnås’
stifl inneslöt då ännu blott Södermaoland, men snart, redao
under sednare hälften af samma århundrade, lades åfven
landskapet Nerike under den Slrengnåsiska Biskopens andliga styrelse;
Linköpings slifl åter omfattade jemte landskapet Östergötland
åfven Gotiland, Ölaud och hela Småland, endast med undantag af
de fem härad, som inbegrepos under Vårend och mot slutet af XII
århundradet förnimmas all hafva haft sin egen Biskop. Det har
varit en Biskoparne tillerkänd rättighet, att till sill stifl få räkna
*) Åmynning, af gamla Svenska orden aa (genet. ar)% 8, och os, mynning.
Aros kallades i äldre lider äfven del nyare Upsala af sitl läge
vid Fyris-åns mynning, ocb till skilnad mellan dessa begge orter
af lika namn benämndes det vid Svartåns mynning liggande Arot
Vestraaros (nu Vesterås) ocb det vid Fyris-åns mynning Ötsraaro*,
till dess, efter erkebiskopssätets ditflyllning från Gamla Upsala, mot
- slutet af XIII århundradet man allmännare började att kalla det
Upsala (eller Nya Upsala).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
