Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och med sitt biskopsdörae införlifva de folk, som genom deras
försorg och de af dem ulsända lärare blifvit omvända till
Chri-sleodomen. Efter de biskopliga sätena erhöllo stiften sin
benämning.
SÖS. Från tiderna af Christendomens första fortplantande
och sedan mer och mer stadgande i Vesterländerna hade
Biskopen i Rom såsom föreståndare för den kyrka, som var grundad
af den ypperste bland Christi Apostlar, den, till hvilken Christus
hade sagt: ”du est Petrus, och uppå delta hälleberget skall
”jag bygga min församling, och helvetets portar skola icke varda
”henne öfvermäkliga,” blifvit betraktad som hela Chrisleohetens
öfverhofvod. Alla forntida religioner hade afselt blott elt visst
folk, varit inskränkta inom det af folket bebodda område ocli
sammanväfda med deras författning. Christendomen åter omfal*
tade hela menskligheten utan åtskilnad på de olika folken, deras
lagar och bruk; han förkunnade elt slort brödraförbund mellan
alla menniskoslägtels stammar, ville mellan alla upprätta en
lefvande gemeosarobet. Såsom Eo Gud, En Christus, En Helig
Ande och En Uppenbarelse, så skulle ock Christendomen vara
En i läran, i troo och i lefvernet. De uppkommande stora, hela
kyrkan skakande striderna i Christendomens första århundraden
gjorde behofvet af ett gemensamt, hela Christenheten
sammanhållande yltre band mer och mer känbart, emedan en
sönder-spliltring i läran och de heliga religionsbruken, såsom
försinnliga ode läran, lätt i Christendomens försla barndomstider skulle
hafva medfört en lika söndring i tron. Eli sådant band, för all i
verkligheten blifva sammanhållande, gjorde nödvändigt ell
gemensamt öfverhufvud, och delta mer, ju mer kyrkan vidgade sig,
ju mer Christendomen utbredde sig bland flera folk, och lider och
omständigheter krafde en större enhet i kyrkans ledning och
styrelse för betryggande af den fortgående utvecklingen af
detchrist-liga lifvet. I Christi ord till Petrus såsom den klippa, hvarpå
han ville bygga sin kyrka, fann man anvisadl det synbara,
sammanhållande bandet af Christi kyrka på jorden. Del blef tro,
att på den Romerska Biskopen såsom sittande på Petri stol, den
högsta och heligaste af alla biskopliga stolar, öfvergått den makt
och de rättigheter, som Herren hade förlänat åt apostelen Petrus.
Såsom hela Christenhetens fader bar han nu med uteslutande
rätt namn af Papa *) (deraf Påfve). Man såg i honom den, som
på jorden, sedan Frälsaren återgått lill Fadren, företrädde hans
ställe, att uppehålla gudomlig ordning och rätt. Såsom sådan
tillkom honom högsta oppsiglen öfver läran, öfver rättrogenhe-
*) I första tiderna kallades så bvaren af kyrkans fäder, till dess med
Romerska Biskopens stigande anseende det smftningom blef sed,
alt tillägga honom ensam denna värdighetsbenamning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
