Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tnelse med christna lärans grundsatser ännu andra af de fordna
hedniska bruken ocb sladgarne sa ra t undanröjt dem, som mest
skriande stridde mot Christendomens bud. Hao for, heter det
om honom, räU konungslig våg fram allt sitt rike omkring,
skipade öfverallt lag och rått, stiftade fred och sämja mellan dem,
som lågo i delo med hvarandra, och utöfvade samvetsgrant i allt
en christen Konungs pligter. Frikostig och välgörande mot
andra, var ban i sitt lefnadssätt sträng mot sig sjelf, fastade alla
helge-och fastedagar, trädde dessa tider icke heller i säng med sin
gemål, men bekämpade de sinnliga begären genom kalla vattenbad
vioter som sommar och bar hårduk närmast sin kropp. Det var
så, stränga christna till efterkommande af Christendomens bud
arbetade att frigöra sig från sinnenas slafveri, lägga band på
begären och göra kroppen underdånig själen.
572. Samma af svärmisk tro och andakt hånförda känslor,
som denna tid satte hela den Veslerländska christenheten i
rörelse och förde skaror af hundratusentals mån öfver till Asien,
atl rycka den heliga gafven, i hvilken verldens Frälsare hvilat,
rycka de heliga orter, der Ban vandrat, lärt och lidit
försonings-döden, från de otrogoa barbarernas händer, hvilka ohelgade
densamma, samma trosifver, samma tidens anda fylde sinnena med
ett heligt nit, atl äfven bringa välsignelsen af evangelium till de
folk, för hvilka Christendomens ljus ännu icke uppgått. ”Gack ut
”pä vågar och gårdar och nödga dem alt komma,” yttrar Jesus
vid en af honom framståld liknelse (Luce Evang., c. 14), och
missförstående dessa Frälsarens ord, ansågo dessa tiders christna
folk och furstar det vara förtjenslfullt, atl äfven genom
våldsamma medel fortplanta Chrislendomen, bekriga de hedniska folken
och Ivinga dem till antagande af Christi låra, af christlig ordning
och tukt. Herrsklystnaden, eröfriugsbegåret sammanstämde med
det, hvartill nitet för religionen och ifriga, christna presler rådde
och drefvo. Så utvecklade sig idén om de heliga krigen, och
fö-retogos korståg till hedniska folks omvändelse.
573. Tolfte århundradet år korstågens stora tidpunkt. Man
rustade sig till det andra korståget mol Saracenerna. Och midt under
lillredelserna derlill beslöts på ett riksmöte i Frankfurt am Main ett
korståg äfven mot de afgudadyrkande Slaviska stammarne. Hvilka
icke drogo med korshåren till det förlofvade landet, togo det
Vendiska korset. Hela Vesterlandet år i rörelse. Samma år (1147)
tvenne de mäktigaste Konungar i Vesterlånderna, Konungarne af
Frankrike och Tyskland, Ludvig VII och Konrad 111, med dessa
länders Furstar och herrar i spetsen för väldiga hårar tåga till
Österländerna till kamp mot Saracenerna, draga andra Sachsiska
och Schwabiska härar med Biskopar, Hertigar, Markgrefvar och
Grefvar jemte Danskarne under Konungarne Knul och Sven ut i
korståg mot de Baltiska Slaverna. Till Lifland kom, åtföljande Tyska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
