Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
köpmännen på en af deras färder (ill detta land, en munk från
klostret Sigeberg i Holstein, eo vördnadsvärd gubbe, som, ånou
full af mod och ungdomlig kraft, brann af begår att frambära
evangelii Ijos för de i hedmdomens mörker åonu stadda folk;
haos namn var Meinhard, och med honom börjar det sedan
genom elt århundrade under blodiga strider fortsatta verket till de
Liflåndska och Gstlåndska stammarnes omvändelse och
underkuf-vande. Samtidigt med dessa arbeten och dessa stora rörelser till
Christendomens utbredande i hednalanden på andra sidan om
Östersjön rustar sig åfven Svearnes Konung Erik den Helige till
ett lika korståg mot de hedniska Finnarne vid Bottniska och
Finska vikarne. Det var Christendomens och den uppkommande
christna bildningens kamp mot hedendomen ocb den hedniska
råheten.
374. Den stora Finska folkstammen, af Ryssarne kallad
den Tschudiska, har i urminnestid, såsom man tror, ej blott
intagit nära bela nordbålften af Europa, men åfven utgjort
stamfolket i dessa öfre trakter af den Europeiska verldsdelen. Båda
sidorna af Uralska bergsryggen, som bildar gränsen mellan
Europa och Asien, nemligen landet norr om Kaspiska bafvet, från
Tanais ända till Irtisch- och Ob-flodernas källor, anses för dess
stamsfite, hvarifrån densamma spridt sig österut inåt Siberien och
vesterut öfver den stora landsträcka af det Europeiska Ryssland,
som ligger ofvanom 55:te graden nordlig bredd. Utgreningar af
denna folkstam äro de vesterut från Ladoga och Onega, omkring
Bottniska och Finska vikarne och derifrån upp mot Ishafvet till
boende folk. De tider, dessa vissare framskymta i håfderna,
opptråda de under namn af Kyrialer, Jemer, Suomi och Kvener,
benämningar, som antyda dels skilda grenar af den finska
folkstam, som der nedsatt sig, dels de serskilta delar af landet,
densamma intagit. Tidigast af alla höra vi talas om Kvenerna.
De intogo hela bottenlandet, det år hela den på ömse sidor oro
Bottniska viken liggande landsträckan, nemligen Österbotten på
den östra samt Norr- och Vesterbotten på den venstra; Sjelfva
kallade de sig eller kallades de af sina stamförvandler Kainulaisel och deras
land Kainu eller Kainunmaa, hvilket af den hårdare Skandinaviska
mundarten uttalades Kven- eller Qvånland, deraf dess inbyggare
blefvo kallade Kvener eller Qvåner, hvarifrån, genom
missförstånd till följd af ljudlikheten med fornspråkens qven, qvinna, hos
forntiden bildat sig sagan om ett qvinnoland i yttersta norden,
i det man trodde, att Kvenland stod under qvinnovålde eller vål
uteslutande beboddes af qvinnor. Kvenernas grannar österut och
i nordost, de så kallade Kyrialer na eller Karelerna, en
stor och krigisk folkstam, af hvilken de sedermera framträdande
Savolaxarne utgjorde en gren, sträckte sig öfver hela det östliga
Finland, i söder intill Neva och inre delen af Finska viken, hvil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
