Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ken efcer dem bar namn af Kyrialabolten, och i norr upp (itl
hafvet, livars sjökusl af Ryssarne kallades Karelska stranden; ell
landområde, som inom sig slöt sjöarne Ladoga, Saimen ocli Ooega,
i söder gränsade lill Novgorodska området och i öster lill
Biar-roien eller slora Perm. I sydvesl från Karelerna, långs Finska
fiken och derifrån uppefter landet inlill Kvenerna sall af Finska
folkslammen den hufvudgren, som sjelf kallade sig Håmelaisei,
men af Ryssarne Jemer och af Svenskarne Tavaster, etldjerft
och stridbart folk. Vester om dem åter, i det så kallade
egenl-liga Finland, med Bottniska viken till gräns i vesier och den
Finska i söder, suto Soomerna, de egentliga Finnarne, i de
Ryska krönikorna kallade Ssum. Elt annat folk, fordom af
gemensamt namn med Finnarne och med dem äfven, ehuru i mycken
aflägsen grad, beslägtadt, iotog det ofvan om de Fioska
staro-marne obebygda landet, den fordom så kallade Finmarken, det
urgamla hemlandet för de med sina rehnhjordar kringströfvande
Lapparne, ”ett (såsom det beskrifves i en Isländsk saga)
omäl-”ligen stort land, som i vesier, norr och öster om sig hade
haf-”vel med många stora fjärdar, in i landet åter vilda fjäll och
dadlar med förfärligen stora vatten, och utmed vattnen stora skogs*
”sträckor och ända långs ödemarken de stora fjällen, som kallas
”Kölarne”, nemligen allt det land, som nu innefattas under de
Svenska, Norska och Ryska Lappmarkerna, hvilka i fordom tid
sträckte sig ånnu längre ned och buro namn af Finmarken
deraf, att Lapparne då åfveoledes kallades Finnar. Namnet Lapp
(troligen af Finska loppu, lappa, gräns, det yttersta af något,
bvarefter Lapp således skulle beteckna det yttersta folkel,
gränsfolket) år af en sednare tid, först uppkommet i XII århundradet,
eller från den tiden i bruk* Delta år det väsendtligaste, af hvad
fornhåfden vet att förmäla om det af Bottniska och Finska
vi-karne omslutna landet och dess folk. Finska folkstammens
forntida öden och vandringar ligga omhöljda af ett ogenomträngligt
mörker. Det år hos Tacitus, i första århundradet af vår
tidråk-ning, namnet Finnar aldraförst förekommer; han skildrar dem
såsom öfvermåttan vilda och armodiga. Men elt helt årtusende
igenom sakna vi ännu alla närmare underrättelser om Finnarnes
öden, deras samfundslif, deras inre förhållaoden eller landets
tillstånd på det hela. Väl nåmnes Finland bland de länder i öster*
väg, som dé forntida Upsala-konungame underlagt sig. Med detta
underläggande kan dock ej annat förstås, ån att de genom sina
vapens öfvermakt tvungit invånarne till erlåggande af skalt och
för indrifningen af densamma tid efter annan gjort härfärder dit.
Det se vi, att Finland från fordom icke varit helt och hållet
frem-mande för Svearne. De synaa dock mer sällan i anseende till
landets vildhet och torftighet hafva sträckt sina härtåg till detta
land, men vanligast till Karland, Lifland, Estland, Iogermanland,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
