Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Biskopen i de gadstjenstliga förrältniugarne vid den biskopliga
kyrkan, äfvensom i öfriga åligganden vid själavården och
förvaltningen af stiftet; de kallades kaniker (en art försvenskning af
Latinska ”canonici”, så kallade deraf, att de inskrefvos i den,
kanon kallade förteckning på klerkerna vid den biskopliga kyrkaD *
hvilka ursprungligen lefde efter en viss regel); till underhåll för
dera hide Erkebiskop Peter, såsom vi sett (291), inom sitt stifl
anslagit sin biskopstionde af åtskilliga härad eller socknar; detsaoi-*
ma gjorde Biskoparne i de öfriga stiften, och sålonda skedde eo
början till inrättande af domkapitel efter lika sätt som i den
öfriga Vesterländska ch rist enheten. Äfven omtalas prest möten, och
Skärlliorsdagen år den bestämda tiden för deras hållande inom
Skara stift, samt lika fred lyst öfver dessa sammanträden som
öfver andra folkmöten, så att hvilken då sargade eller dräpte eo
annan, skulle till Biskopen böta 10 mark. Munk- och
klosterväsendet tillväxte likaledes och fortgår i sin utbildning. 1 södra
delarne af Europa hade tvenne nya, ryktbara mnnksamfiind
bildat sig, Franciskancr och Dominikaner; de förra,
utmärkta af sin torftiga, askgrå drägt, bestående af encock, till
utseendet lik en säck, med en karpus öfver hufvudet ad) ett rep
om lifvet, kallades deraf äfveo Gråmunkar, Gråbröder*
men Sjelfva af ödmjukhet benämnde de sig M i noriter (”Pratret
ro i no res”, de mindre bröderna); de sednare, Domin ikanenoa, med
hnfvudbestämmelse att försvara tron och genom sin predikan
återföra kättare till den rättroende kyrkan, fingo deraf äfven
namn af Predikar bröder, men kallades också Svartbröder,
Svartmunkar till följd af deras svarta drägt. Alla öfriga,
dittills varande rounkordnar hade genom gåfvor och testamenten,
som de med utsträckta händer mottagit, kommit till betydliga
egodelar och jordbesittningar, hvilkas afkastning de genom eget
arbete ännu mer förökat. I motsats till dem gjorde
Franciska-nerna och Dominikanerna det strängaste faltigdomslöfte; de skalle
lefva af alraosor för dagen, som räcktes dem af de troende»
christliga sinne, hvaraf de äfven med ett gemensamt namn
kallades Tiggarmunkar; de skulle icke en gång kalla sin den
grund och mark, på hvilken deras kloster stodo, och serskilt för
Franciskanerna var del föreskrifvet, att de på sina vandringar
skulle icke rida, icke bruka skor, men slädse gå till fots med
nakna fötter, hvadan de också äro kända ander namn af
Barfotamunkar. Af Romerska Stolen gynnades, omhuldades
dessa munkordnar på allt säd: vandrande kring bygderna, skalle’
de ega rätlighei, att utanför städer och byar förrätta gudstjenst
vid ett flyttbart altare; de fingo afhöra meoniskornas bigt, det
vill säga mottaga bekännelsen af deras synder ocb till dessas
af-planande pålägga dem botöfningar; de kunde från kyrkans hann
lösa och i sin orden upptaga bannlysta personer. Med en så-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
