Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dan bestämmelse för sin verksamhet kunde Franciskanerna och
Dominikanerna lättare öfverallt utbreda sig ocb mer verka äa
några dllintills varande munkordnar; dessa hade nrsprungtigen till
föremål gudaktighetsöfningar till egen högre fullkomlighet, i
andan hvaraf de såsom botgörande menniskor borde lefva afsön*
drade från verlden; de tiggande ordensbröderna deremot trädde
i en omedelbarsre, mer oafbruten gemenskap med de lägre
folkklasserna; de verkade på massan af folket och hafva derigenom
haft ett stort inflytande på kyrkans historia. Mankar af dessa
ordnar kommo till Sverige efter år 1220; Knut Långe gaf på
sm egendom Sko en fristad åt Predikarmunkarne; kort tid
der-efter finna vi Dominikan- eller Svartbrödrakloster inrättade i
Sig-tona, Skeninge och Visby, och samtidigt dermed, mellan åren
1233 och 1250, nämnas Franciskanerhus i Söderköping, Skara,
Upsala och £nköping. Ännu ett annat samfund, de så kallade
Hospitaliterna eller Johannilerna, bröderna af den helige
Jobannis Döparens hospital i Jerusalem, fiunes redan mot slutet
af XII århundradet hafva stiftat ett kloster i Eskilstuna med
rättighet till dervarande kyrka, som Biskop Vilhelm i Siren g näs
af-trädde till dem jemte de lill samma kyrka hörande åkrar, ängar,
skogar, fisken och annat mer. Påfven Innocenlius III hade
ut-skrifvit ett allmänt kyrkomöte i Rom år 1215. På detta möte
blef beslutet, att allt/presterskapet i bela Christenheten, så det
lägre som det högre, skulle i trenne år gifva en tjngundedel af
sina inkomster till det heliga landets undsättning. Påfven gifver
Svenska kyrkans fäder detta mölets beslut tillkänna och meddelar
tillika föreskrifter öfver verkställigheten deraf och hora
uppbörden borde bedrifvas. Heliga landets befrielse ur Saracenerna9
våld utgjorde denna tid en af Romerska Stolens vigtigaste
omsorger. Lika med öfriga cbristenbeten uppmanas åfven
Svenskarnes Konung att stå upp till befrielse för det heliga land,
hvarifrån meoniskoslägtets frälsning utgåtl, och vid Jesu blod til!
vapen mana sitt vapenfrejdade folk. Det sken af helighet och
storhet, som omgaf dessa färder, jemte medfödd hug för
äfven-tyr oeh kamp i fremmande land har visserligen härstädes väckt
lust hos många enskilta att draga ut till denna stora skådeplats
för bragder och äfventyr; vi finna äfven Svenskar jemte Danskar,
Norrmän och Friser nämnas vid korslågsslriderna i heliga landet;
men att någon egentlig härfärd härifrån skett för detta ändamål,
vela vi icke. Så mycket oftare och mer nppmanades Sveriges
inbyggare, alt lägga sitt christliga sinne i dagen genom
frivilliga bidrag till korstågens befordrande. Stockar, försedda med
trenne lås, skulle i kyrkorna uppsättas, att de troende, qvinnor
som män, hvar efter sin förmåga, deruti kunde nedlägga sina offer
till hjelp för de heliga tågen. Påfliga Legater utsändes att mot-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
