Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och till klostret gifvit all sio egendom, såsom de, hvilka utvalt
Jesus (ill sin brudgum och åt hans Ijenst beslutit helga sitt lif.
Men klosterlifvet med den stränga klosterlukten, så föga
Öfver-ensstäromande med deras ålder och deras lynne, serdeles Jutlas,
nedtyngde deras sinnen; de afsade sig åter klosterlefnaden,
lera-nade klostret och återtogo sina arfvegods. Hos Jutta uppsteg en
brinnande längtan att besöka sin sysler Drottning Sofia i Sverige.
Fruar och svenoer sändes henne till mötes. Valdemar,
lättsinnig, hängifven åt sinnliga njutningar, fattade en osalig kärlek till
siu svägerska, och hon, ej mindre lättsinnig, hängaf sig åt honom
och blef moder. Denna oerhörda, konungahuset djupt förnedrande
tilldragelse gaf tvedrägten inom konungafamiljen ny näring. Det
begåogna brottet räknades till firnarverk, till de vederstyggliga
gerningar, hvarför förlåtelse måste sökas vid den Apostoliska
tröskeln, och Valdemar skyndade till Rom, alt godtgöra hvad af
honom-till verldens förargelse var brutet mol gudomliga och
roensk-liga lagar. På återfärden från Rom uppehöll han sig en kort
tid i Lübeck, kom så åter och fann vid hemkomsten tillståndet
i landet icke serdeles gynnsamt för sig. Magnus hade
begagnat tiden af hans bortovaro att förskaffa sig inflytelse; han hade
tagit vård om rikets styrelse, och såsom det synes, tillagt sig
rättigheter, som icke tillkommo honom. Valdemar stämde sina
bröder till etl möte i Streognäs sommaren år 1274. Till samma
möte kommo rikets alla Biskopar och många af landets förnämsta.
Då utbröt den länge närda tvedrägten mellan bröderna i full låga.
Den stigande fiendskapen hotade med sådan fara för ett
utbrytande inbördes krig, atl ömse sidornas vänner, och serdeles
Biskoparne, medlande trädde mellan de förbittrade bröderna atl
förlika dem med hvarandra; framför andra använde i detta hänseende
Valdemars och Magni yngsta broder, den fridsamme, saktmodige
Bengt, archidiaconns vid Linköpings kyrka, allt sitt bemödande
och ädelmodigt, i full tillförsigt på intrycket af den broderliga
kärleken, erböd ej blott sitt län, men äfven allt sitt arfvegods till
deloing mellan dem, att de måtte sämjas och lefva i endrägt.
Men allt förgäfves. De skildes med fiendtliga sinnen från
hvarandra. Valdemar drog till Stockholm, Magnus lill Nyköping. På
Danmarks ihron satt då Grik Glipping; kyrkobannet, som i 17
år livilat öfver Danmarks rike, var nu upphäfdt, och Erik åter försonad
med kyrkan. Till honom vände sig nu Magnus och hans broder
Erik att söka hjelp. De värfvade med hans bistånd en härskara
af 700 man Danskar och Tyskar, och Konungen dessutom försåg
dem med en väl utrustad trupp af sina egna hofmän, till
vedergäl-lande af hvilken tjensl Magnus och Eiik förbundo sig alt till
honom betala 6000 marker rent silfver och som pant derför till
honom upplåta ett hefästadt slott, hvilket helst han behagade, samt
för dess besättande och underhållande årligen erlägga 1000 mark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
