Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tid härefter, då t motsats till dem, som genom vapenljenst
frål-sade sin jord, beoåmningen ofråls na öfverflyttades på de
skattdragande bönderna. Och af samma grand uppkommer äfven en
skiload mellan T’fr®lsisjordr> och ”skallskyldig jord.11
356. Så framstår af den förmögnare, för vapentjensten
till häst lefvande klassen af landets mån ett verldsligt frälse
i bredd med det förnt varande andliga (294—295). Del npptog
i sig de mest förmående i samhället, alla de genom börd, genom
em-betsbefattningar, genom rikdom på odalgods utmärktaste af landets
slågter. Främsta rummet intaga de storborna familjerna; Af
sin vapenljenst båra de namn af svenner af vapen, män af
vapen; af sin börd, såsom nedstammande af åttstora förfäder,
åras de med benämningen af välborna, fri borna till
utmärkelse från de ringare eller de så kallade all män ne Ii ga
frälse-männen. De af dessa, som icke hörde till hofmannaklassen, det
vill såga, icke innehade någon befattning i Konungens tjenst, men
endast rustade för sin jord, skilde sig ursprungligen från den
öfriga odalmenigheten endast genom skattefriheten såsom i sig
sjelf blott etl vederlag för den kostsamma, betungande
vapentjensten till bäst; men småningom utbildades dem emellan en
skarpare söndring, i samma mon begreppet om tjenst förvandlade sig
i begreppet om åra och odalmannaståndet förlorade sin forntida
betydelse, sedan de förmögnaste, de mest ansedda deraf öfvergålt
i frålseklassen och de qvarvarande bönderna, skattebönderna, allt
mer nedtrycktes af dem påbördad skall och lunga. Det kom i
tidens fortgång dertill, att frälsemånnen, såsom förbundna till lika
vapenljenst och njutande lika friheter med den tjenande
hofmannaklassen, mer och mer sammansmälte med denna, således åfven
räknades till Konungeus män och såsom sådana också inbegrepos
under den allmänna hofmannabenämningen. Af gemensamhet i
tjenst uppstod gemensamhet i förhållanden. I samband med
denna utbildning af frålseklassen föregår äfven i författningen den
förändring, att tjensle- eller hofmånnen tillerkännas lika
rättigheter med bönderna i alla det allmänna rörande angelägenheter, i
lagstiftning som i lagskipning och bestyrelsen af de inre
förhållanden, så att hofmån och bönder som åtskilda klasser ställas i
lagarne i bredd med bvarandra till jemnlik deltagelse och lika
röst i allmänna vårf. Från denna tid, då hofmänuen, den
tjenande klassen, framträda vid tingen, visar sig klart afsöndringen
af ett från den öfriga odalmenigheten åtskildt, högre aktadt stånd,
FråIseståndel eller det adliga. Men man får ännu icke
uppfatta detsamma som en redan ärftlig adel eller ett stånd med
lag-bestämda, ärftliga företrädesrättigheter. Icke börden, men
tjen-sten var vilkoret för de åtnjutande rättigheterna. Börden ensam
förlånade inga företrädesrättigheter; af huru stor ätt som helst en
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
