Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
man måtte vara, utån atl han inträdde i Konungens tjenst eller
rustade för sin jord, betraktades hao lill sina rättigheter icke
annorlunda än som boode, och en frälseman, som icke ville eller
icke längre förmådde uppfylla de vilkor tjensien pålade, nedsleg
åler > bondeklassen, deremot det för hvar och eo odalmaa stod
öppet^ alt genom tjenst lösa sig från skatten och inträda i frälse*
mannaklassen.
357. Så länge emellertid frälsemannens efterkommande
up-pehöllo frälseljensten, fortgingo i arf äfven på dem de af
stamfadern förvärfvade frälseråttigheter, ett tillstådjande, som genom
sednare stadganden nttryckligen faststäldes och vann kraft af lag.
Sålunda kan Magni författning betraktas som utgångspunkten för
det i tidens fortgång sig bildande ärftliga adelskapet, och det så
mycket mer, då samtiriigi med rusttjenstens införande Magnus
äfven tade grundvalen till en annan dermed fortgående inräitning —
riddar väsendet. Uppkommet och utbildadt i korstågens lider
efter förebilden af de i XII århundradets början stiftade andliga
riddarordnarne, Johanniternas och Tempelherrarnes, har
riddar-väsendet, på samma gång det åt tiden gaf dess af religion och
tapperhet alstrade krigiskt-religiösa skaplynne med dess romantiska
lyftning, äfven på Medeltidens krigsväsende haft ett mäktigt
inflytande genom sina konstrika vapenöfningar, och tillika icke
mindre bidragit till utbildningen af adelskapet samt att åt
detsamma gifva en större fasthet. Riddarvärdighelen blef ansedd som
det högsta äresteget på den krigiska banan. Kejsare, Konungar,
Furstar funno sig ärade deraf. Riddarslagen skedde med stor
högtidlighet. Den ed, den nya riddaren svor, förband honom lill
ridderliga dygder, ridderlig ära och tro; knähöjande roetto? han
på skuldran tre slag af det flata svärdet i Gud Faders, den helige
Mikaels och den helige Georgs (eller också i Jungfru Marias jemte
något annat helgons) namn; han omgjordades med riddarb<et
och svärdet, och gyllene sporrar spändes på honom; lornerspel
förhöjde och en fesllig måltid slulade den ridderliga högtiden.
Riddarväsendet var i XIII århundradet i sill högsta flor; hela
Europa lifvades af den ridderliga andan. Då Magnus derföre
härstädes ordnade krigsväsendet på lika fot med de öfriga
Europeiska ländernas, upplog han i naturligt’ samband dermed äfven de
till riddarväsendet hörande inrättningar. Men han ville på samma
gång » riddarsamfundet skapa sig ell stöd för ihronen, hvarigenom
inrättningen deraf härstädes till grunden blef en annan ån den
ånnu denna lid vanliga i den öfriga Europeiska verlden.
Riddar-våsendet var ursprungligen såsom stiftelse icke utgånget från
statsmakten; det hade uppslån och bildat sig af sig sjelf! genom
föreningar, som de knölo mellan sig, hvilka lefde för det krigiska
kallet såsom uteslutande yrke; de upptogo nya medlemmar bland
sig otan all medverkan eller inblandning dcri från offentliga mak.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
