Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
inflytelse; med deras samtycke fattades besluten, genom deras röst
gjordes de gällande. Tidsskicket, sådant det utvecklat sig ur de
föregående striderna, hade redan lagt en öfvervägande politisk
makt i de stora familjernas händer, derföre det icke heller kan
med någon rått förekastas Magnus, att han egentligen från
folket öfverflyttal maklen på de slora i landel; han blott
lagbegrån-sade, ordnade, fortbildade del af tiden alstrade, i verkligheten för
haoden varande. Magnus hade dessotora behof, alt för sig vinna
landets mest betydande män och han k onde dessutom lättare
lill-vågabringa de af tidsförhållanden påkallade förbättringar i
samhällsordningen, då efler egel val han kallade lill ”samtal” ’dem,
hvilkas samtycke och råd voro för honom vigtigasl, och hvilka i
landel hade det störsla anseende och inflytande. Vi se af Adelsö
och Skeninge möten, de enda med visshet’ kända af större
betydenhet, som i Magni tid varit hållna, att jemte andra af landets
förnämsta mån äfven Biskoparne, kyrkans föreståndare, och
Lagmännen, såsom de mest förmående bland bönderna, dervid vark
närvarande, deltagit i öfverläggningarne och besluten. Del berodde
för öfrigt, når och huru ofta Konungen ville kalla rikets mån
till samtal; annan lag förband honom icke dertill än
nödvändigheten, atl inhemta de storas råd och medgifvanden, för att
derigenom försäkra sig om deras bistånd och trygga sig för uppror
och motstånd från deras sida; han såg till, sedan han sport
deras tankar och förnummit deras råd, hvad till följd deraf kunde
med framgång företagas, och låt i samstämmighet dermed
uppsätta besluten, som, bevittnade och beseglade af de myndigaste
männen bland de närvarande, hvilka dertill samtyckt, sedan
ul-gingo i Konungens namn. ^
350* Från den tid, då Konungen lilleikännes makt, att
med sitt råd och sina goda mån lagstifta och rätt skipa i sådana,
rällelse och näpst tarfvande fall, hvaröfver förut lag ej var
stadgad, kan man äfven räkna den lidpunkt, då jemte Biskoparne
(hvilka, såsom de kunnigaste mån, redan i tiderna förut synas
hafva deltagit i rådslagen) äfven Lagmännen, såsom de
lagkunnigaste i landel, lagens gömmare och tolkare, inträda i
Konungens råd. Derigenom kommo de till konungamakten i lika nära
förhållande som de ditintills stått och ännu fortfarande stodo till
folket. De skulle vid öfverläggningarne inför Konungen bevaka
folkets rätt ocli bästa, likasom Biskoparne »kyrkans, och såsom
Sjelfva deltagare i besluten så mycket villigare i utöfningen af
sina embeten bringa dem i användning och derigenom gifva kraft
åt styrelsens handlingar. Sådan tflan tvifvel var afsigten hos
Magnus, som deri såg ett medel att gifva mera sammanhållning
ål del hela af styrelsen.
300. Magnus sökte och fann i kyrkan ett stöd för sitt
slora arbete till konungamaktens och samhällsordningens befå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
