Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
folket träffade öfverenskommelse) veta vi blott9 att en gärd,
kallad skattpenning eller nåsskatt, ulgick till uppehållelse af
offren och till behof för Konungen att vårja landet för ofrid; man
Mven sam man sk öl eo matgärd, vanligen kallad gengärd,
Konungen lill möles till underhåll för honom och hans hof, då hao
drog omkring i landet till gåslning på sina gårdar (170); det
tillika var en allmän pligt, att följa Konungen på krigståg, når
härbud från honom kom, ocb det ålåg då de till firden
uppbådade, att Sjelfva sörja för hela sin utrustning. Men efter hvilket
sält och till hvilket belopp dessa gårder utgingo, och hvilka
bördor lågo på utrustningen till härfärd, derom veta vi föga eller
intet; det år åfven först med samhällets fortgående utbildning dessa
kunnat såtta sig på en fastare fot ocb bestämda grundsatser
deröfver bilda sig. Den mest betydande af dessa gårder var den,
som ledde sig från den ursprungliga förpligtelsen, alt på
Konungens bud rusta sig till härfärd med skepp, manskap och
lifsför-nödenbeter; det skedde emellertid vål sållan, all Konuogen påböd
ledung, det vill såga utrustning till härfärd, af hela landet; det
vanliga var, att då en del af landskapen eller häraden
uppbådades, en annan del af dem fick sitta stilla, och deraf uppkom, att
för befrielsen från härfärden såsom en dem åliggande skyldighet
de för årel stillasittande till Konungen utgjorde en gärd,
motsvarande omkostnaderna vid utrustningen till härtåg. Indelningen af
landet har af ålder varit grundad på krigsfot, sjökusten nemligen
indelad i skeppslag, det inre af landet deremot i härad; håradeo
åler voro hvartdera inom sig indelade i hamnar *),
skeppslagen inom sig likaså i ar eller har (egeotligen åra eller årlulla);
hvarje hamna, nrsprungligen omfattande elt visst antal män,
sedermera ett visst antal markland jord , var förbunden v når
uppbåd skedde, atl uppställa en vapenför, för krig fullt utrustad man,
och ordningen atl gå ul samt bördan af att utrusla den för
härfärden nödiga kosten jemnades efter värdet af den jordbesittning,
hvar och en innehade, och i lika förhållande svarade åfven hvarje
ar för en åra i skeppet, det vill såga, utrustade en roddare;
häraden nemligen uppsatte den egeotliga krigshären, skeppslagen
åter försågo skeppen med roddare **). Den gård således, som
utgick de år, då Konungen ej påböd härfärd, erlades, fördelad på
fyra tider af året, i fyra så kallade skeppsvister, deraf försla
*) HBradet nemligen var indeladt i fjerdingar, hvar af dessa äter i
al-tungar, och altungen i flera eller förre hamnar.
f*) Deraf äfven det ofvanför eller nordom Stockholm liggande
kustlandet, med inbegripande äfven af Hclsingland (der skeppslagen
kallades sldpnöti eller skip, och dessa Äter indelta i hair), kallades
Roden, norra Roden (af roder, rodd); en södra Roden har
således äfven funnits, och dertill synes hafva hört Södermanlands
och likaså Östergötlands Östliga, mol hafvet liggande sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
