Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
icke skedde inom gård och grindslolpe, ty frid egde i sitt hus
hvar ocb en utom den fridlöse. Det var först i Knut Erikssons
dagar sjelfpantning blef förboden och stadgadt, att treskhet i sådana
fall skulle hänskjutas till Konungens dom och på (inget nämnas de
mån, som skulle utmata böterna. Efier denna tid, då med Birger
Jarls och Magpus Ladulåses kraftiga utöfning af konungamakten
edsöreslagarne, kooungsfriden, förbuden mot våldgästning och
andra författningar till ordningens och den allmänna säkerhetens
vårdande utfärdas, vidtager och vidgar sig äfven den offentliga
straffmakten. Konungens tjenstemän ega, all vaka öfver eflerlefnaden af
dessa stadgar och såsom följd deraf äfven att beifra de deremot
begångna förbrytelser. Det blir lag, att uppenbara brott och
vålds-gerningar skola vid härads- eller landstinget af målseganden inom
bestämd tid åtalas vid förlust af vidare talan. Hvilken lössläpte
en gripen tjuf, innan denne blifvit lagförd, eller ingick hemlig
förlikning med förbrytaren, när brottet tillika var fridsbrolt, ansågs
hemfallen till böter såsom deo, hvilken blott sörjt för sig, men icke
för den allmänna säkerbeten. Målseganden får icke iner låta
förbrytaren med böter lösa lifvet. Dödsstraffet uppkommer såsom en
öfverflyttniog på stalsraaklen af den enskiltes vedergällnings- och
hämndrält, utan att denna dock ännu underkännes eller den
ursprungliga mannafrihelen alt kräfva upprättelse eller försoning för
tillfogadt våld npphäfves, ehuru efter vissa grunder nu delad med
den allmänna ordningsmakten och strängare stäld under dess
upp-sigl. Med dödsstraffet öfverlager stalen äfven dess verkställande,
hvil.ket ursprungligen tillhört målseganden, och man finner nu i
Landslagarne omnämnas bödeln (i Biärköarälten
”Stupugre-wi”), hvilken af häradels sakören skulle bekomma en mark för
afrättningen. Straffet förlorar alltmer sin enskilta karakter.
Sålunda sker, att då forntida rältsförfaltningen hufvudsakligasl afsåg
den enskilles rätt och synnerligast hade till föremål försonings
tillväga bringade genom bestämda böter, som borde erläggas lill den
förorättade, uppfattas nu deremot brottet förnämligast som en
kränkning at den allmänna samhällsordningen och friden, hvarjemte
äfven åsyftas, att i förhand afskräcka från brott, derföre straffen
blifva skärpta; det år icke mer endast den enskilta mannens,
men åfven samhällets sak, alt antasta, lagfara och bestraffa
förbrytare. Så uppkommer och bildar sig del ännu för
Landskapslagarne okända eller blolt här och der svagt framskymtande, i del
nyare lagspråket så kallade inquisitoriska förfarande, ett
sådant, der på grund af tillvaron utaf elt brott, äfven då ingen
an-klagare, ingen målsegare uppträdde, det ålåge Konungens
tjenstemän eller de myndigheter, som hade atl vaka öfver lagarnes
ef-terlefnad, alt företaga undersökningar lill brottets uppdagande och
i det allmännas namn uppträda som ålalare, elt förfarande, som
naturligt ledde lill en väsendtlig omskapning af brottmålslagsiift-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
