Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig i försåt; alt öfva dråp med mordvapen, hvariill räknades
tålg-knifvar, matknifvar, eller att slå någon ihjel med sten, stock
eller stubb. Ännu högre boter ända lill tredubbla och
derutöf-ver drabbade den, som störde hemfriden. Ruset och husrätlen
var belig, en fristad, som iogen med väpnad hand vågade beträda.
”Hvarest man har hus och hem,” säger Uplandslagen, ”der skall
”man ock frid hafva inom kretsen af 60 famnar från gården,
”eller om det var ettgrannlag af flera bönder, inom en omkrets
”af 60 famnar från alla tomternas råmärken; samma frid med
”bonden och husfrun skulle deras barn ega samt alla de, som der
”sammanbodde, och hvilken der bjefve hemdräpen, för sådant
”dråp skulle bötas 140 marker.” Äfven de i huset varande
gäster och likaså husets legohjon ocb hembjon (trålar) om hägnades
af samma frid, dock så, att för dråp å dem erlades blott dubbel
mansbot, d. v. s. 80 marker. Husfriden skyddade mot hvarje
förföljelse och medförde en lika tillfällig fristad, som i kyrkor
och kloster lemnades brottslingar och deras för den häinndsökande
slägtens våld blottstälda frånder; ingen dråpare (med undantag
af den fridlöse) kunde lagas i sitt eget eller en annan mans hem,
utan att han blef tagen genast vid gercingen af dem, som
närstadde voro, när brotiet begicks; hvilken husegare emellertid,som
med full vetskap skyddade och herbergerade en mandråpare,
för-pligtades, att sjelf antingen svara för hans brott eller godvilligt
utleinna honom till målseganden; men under intet vilkor fick
husfriden brytas. Lika höga böter som för hemfridsbrott gäldades
äfven för dråp, begånget på rätter tingstad, i kyrka och på
kyrkogård. Tredubbel mansbot låg äfven på dråp å Lagman eller
domare, när de skipade rått, och å Konungens uppbördsmän, når
de drogo omkring all uppbära skatterna. Förräderi och
strålröf-veri, mordbrand och mord, förgörning genom trolldom och gift,
våldtägt ocb i äldsia tider åfven tjufnad räknades till urbota brott,
som med böter icke kunde försonas och efter Vestgötalagen hade till
följd fredlöshet jemte förlust af all lösegendom, men efter de yngre
lagarne förlust af lif och gods. Att dråpa sig husboode, sin rätta
herre, hvilken man svurit tro, hans husfru eller hans barn
betraktades lika med förräderi mot land och rike eller det au föra
afvog sköld mot sitt fädernesland och bestraffades med förlust
af lifvet jemte allt gods så fast som löst. Mordbrånnare (i
lagarne kallad kasnavargher) skulle å båle brännas, eller
såsom det åfven heter, i eld skjutas; skogs- och sjöröfvare,
sådana, som af röfveri gjorde ett yrke, steglades; qvinnor, som
gjort sig skyldiga till förgöring genomttrolldom eller gift eller
annor-ledes, skulle stenas eller å båle brännas; mördare, som förhemligade
sin gerning och lill dess döljande undanskaffade liket eller
ned-gråfde del i kärr och bortsopade spåren efler dråpet, straffades till
lifvet; tjufvar hängdes. Utgjorde värdet af det stulna mindre än
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
