Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att hemma hos honom genom arbete afbörda sitt förpligtelse, och
afräknadea di en mark för hvarje ar (”ar fore mark kwarim)”;
Konongens rått till sin andel af böterna skulle på lika sätt fall*
göras, men liäradet9 rätt eftergafe i dessa fall. Allt olaga längs*
lande belägges i lagarne med lika böter som för dråp. Lags fång*
sel voro fjettrar och armband, tillslotet hos ocb vakt derför. Nå*
gra allmänna håradshåkten omtalas ånnn icke; målseganden,
hvilken del tillhörde, att sjelf gripa, lill tings föra och anklaga för*
brytaren, var äfven lörbtmden all hålla honom fången hemma
bos sig, till dess han inställ honom på tinget, eller kunde hao
öfverlemna honom till Konongens länsmän all insättas i häkte i
de slott och borgar, som de bade under sin nppsigt och vård.
438* Kyrkan bade sin serskilta straffmakt och Iagstiftel9e,
hvarora Kyrkobalkame i fåra-gamla lagar handla. De verldslig»
lagarne afse förnämligast förbrytelser mot person ocb egendom,
kyrkans lagar åter hafva till föremål religion ocb sedlighet och
bestraffa förbrytelser så deremot som mot kyrkans frid och
kyr-kans ordningar. Med Christendomen trädde i verlden en sedo*
lärande religion, och lill efterkommande af dess btid gripa
kyrkans lagstiftelser djupt in så i det offentliga som det enskilt»
lifvet. Kyrkobalkarne lägga nnder kyrkans oppsigt oeh domsrält
hufvudsakligen a) alla äktenskapssaker, vare sig i fråga om för*
bodna led i skyldskap, svågerlag, andlig férvandtskSp, eller om
olaga fästning, eller skilnad och upplösoiog af äktenskap; b) alla
otoktssynder; c) alla helgedagsbrott, nemligen i afseende på
otillåtet arbete på helgedag, brytande af fastedagar, samvistelse med
bannlysta, störande af den allmänna godrtjensten o. s. v.; d)
broll, hvarigenom kyrka och kyrkogård oskärades; e) mened
eller falska, olagliga eder; f) ocker; g) presternas
stridersiosemellan samt förbrytelser i utöfningen af deras kall ocb embete; h)
tvister mellan tvenne kyrkor, äfvensom mellan kyrka oeh prest
(jfr 422). Dessnlom skulle kyrkan äfven försonas för vissa gröflre
brott, som, ehuru de hörde onder versdslig rått, dock
ansågo* såsom förbrytelser tillika mot Christendomens bud,
synnerli-gast då de begingos på heligt rum ocb mol helig person; således
skalle till Biskopen bötas så vål för dråp i allmänhet som ånnu
mer för dråp, rån oeh siöld, begångna i kyrka och på
kyrkogård, äfvensom för allt slags våldsverkan mot kyrkans prest;
dessa jemte ånnu andra mål innefattades nnder de så kallade
bannamål (om kyrkans bann, se 322), hvarlill räknades ej
mindre andliga förbrytelser, ån sådana verldsliga brott, som tillika
kränkte kyrkans rätt ocb lag, lill följd hvaraf, ehnrn de hördt
nnder verldslig domsrält, kyrkan tillika borde försonas, och
Biskopen således kande sätta den brottlige i bann, om han ej fullgjorde
kyrkaas rått; härunder hörde äfven vägran alt utgöra tionden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
