Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
han år 1302 på en sådao visitalionsfärd uppehöll sig i
Hel-singlaod, Söderala med flera kringliggande socknar aU upplåla
af sin allmänning en mils omkrets till inrättande af ett
stadigvarande herberge på den öde skogen, med förpligtelse för
in-nehafvaren af den upplåtna allmånniogen, att mottaga ocb
her-bergera de genom skogen fårdande fattiga vandringsmän. Samma
Erkebiskop, då han följande årel kom till Medelpad, bor t gaf en kyr*
kan tillfallen gård i Raguoda socken i Jemtland jemle annan jord,
aom ban i samma ändamål köpte, till underhållande af gåstning
på Rafvunda-skogen. Sådana voro de första anstalter till lättande af
färderna genom glesl bebygda trakter. Chrislendomen gjorde
välgörenhet mot fattiga och nödlidande till en af de vigtigaste
plig-ter för hvarje christen, och det hörde till ett af kyrkans heligaste
åligganden, atl taga vård oro den lidande menskligheten.
Stiftelser i denna anda omtalas hos oss äfven redan i XIII
århundradet. De bära namn af helgeandshus, hospital, spetel*
skehus. Sådana funnos nästan vid alla biskopssäten och åfven
i de flesta Öfriga städer. Utarmade fattiga och älven sjuka
upp-togos i helgeandshusen och hospitalen till vård, skötsel «ch under*
håll; dessa voro tillika herbergen för kommande och farande
vandringsmän, spetelskehusen deremot endast bestämda för sjuka ocb
serdeles sådana, som voro behäftade med svåra, smittsamma
sjukdomar. Till hjelp för de fattiga var åfven en betydlig del af
tionden bestämd, nemligen den part deraf, som bar namn af
fal-tigtionden ocb utgjorde icke mindre ån två nioodedelar af hela
tiondenppbörden (422), elt frikostigt anslag till nödstålda likars
hjelp, och om användandet hvaraf Landskapslagarne stadga, att
ena hälften deraf skulle öfverlåtas lill hospitalen, den andra
hälften åter qvarstadna hemma hos bonden att dermed bistå
kringvandrande fattiga. Det skedde dock redan tidigt, alt en de) af
faltigtiooden drogs från sin ursprungliga bestämmelse och anslogs
till domkapitlen samt till underhåll för studerande: tilläfventyrs
var antalet af verkligen behöfvande, bjelplösa fattiga i försla
tiderna icke stort. Men efter förbudet mot barns utkastande, och
sedan med de tid efter annan återkommande inbördes krigen och
oroligheterna ej mindre ån genom andra tidsförhållanden den
forntida allmännare välmågan aftagit och fattigdomen mer och mer
tillväxte, blef fattigväsendet en vigtig samhällsangelägenhet, och s$
myckel vigtigare, sedan Chrislendomen öppnat menniskornas
hjer-tan för välgörenheten och menniskokårlekens pligler. Lagarne
göra det till pligt för barnen, oro deras föråldrar råka i fattigdom
eller blifva ålderbrutoa och sjuka, atl föda och uppehålla dem
till dödedagar, baroen måtte ega mer eller mindre; son eller
dotter, som vräkte fader eller moder, skulle böta 3 marker för
hvarje år. Der barn icke funnos, ålåg samma skyldighet de
närmaste frånderna efter den grundsats, all den är närmast att föda,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
