Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som närmast Sr atl ärfva (thwn csr nasl vmrm han al fodha,
sum arfwi mr nast, cen han dödhcer wari)’*. Arbetsföra
lösa, fat liga b jon, i lagarne kallade nokkcedrumber, lösce,
löska-ina*n, grcessceti, innismadher, husscetisfolk (inhysishjon,
inhysis-mån), öfverhufvud sådana, soro icke hade del i byns egor, men
suto på en annans tomt eller jord och i boskap eller bohag icke
egde en förmögenhet af 3 marker (hvilket i allmänhet ansågs lill—
röckligt för eller svarande mot etl års uoderhåll), voro förbundna
alt taga årstjenst, når en sådan erböds dem, och hvilken hyste
dem, sedan de vägrat mottaga laga ijenst, var hemfallen till 3
roarkprs böter, och Sjelfva, såsom icke bofasla, kringstrykande
personer, kunde sådana lösa män, vid minsta af dem begången
förbrytelse, genast fängslas. Ingen deremot Ock bortköra eller
från sig afvisa tiggande slafkarlar, som gingo omkring med
slaf och påse (”pik ok skrwppu”), äfven kallade
haercedhs-pi ® k k er, som vandrade omkring i håradel mellan heliga mån
(”hwlgha manna moellum”, hvarmed hånsyftas på klostren och
de andliga stiflelserna såsom de faltigas tillflyktsorter), eller
andra sådana kringgående vanföra, bräckliga, orkeslösa personer, som
fördes eller vandrade byar och gårdar emellan och icke hade
någon stadig boningsort. Till tröst och hugsvalelse för sådana
fattiga var del, bonden behöll hemma hos sig en del af
falligtion-den, Ii varemot han var förbunden, alt hvilken timme på dagen
en sådan fatlig kom, moltaga, herbergera och underhålla honom
ett dygn; utvräkles han och deraf ljöt döden eller tog annan
skada, var bonden förfallen (ill vådabot. Drag förekomma dessutom
i lagarne af skonsamt undseende och hjelpsamhet mot fatliga och
mot vågfarande män: sljM, heler del, en fattig man, som
verklig aliuoseman år, en kaka bröd eller ett mål mat, vare derå
ingen åtalan, dock må han ej oftare ån tre gånger stjäla saklöst;
kom någon vandrande genom en annans nöt- eller ollonskog,
kunde han utan åtal med nölter eller ollon fylla sin halt till
hattbandet, och går han genom en annans gärde, der årler, rofvor,
bönor, lök växte, och tager mindre än bunden börda, vare derför
saklös; vågfarande man med tröll hä*t kunde från en annans
skogslada taga så mycket hö, hästen förmådde åla, eller kom han
genom en annans äng och ville låla sin häst beta, skulle han
slå en påle midt på vägen, fästa dervid ett fem famnar långt rep
och inom denna gråsvidd egde han låta hästen bela; brast för
honom å gata eller väg axel eller annat resetyg, kunde han
saklöst å andras egor hugga, hvad som gjordes honom behof till
skadans hjelpande.
444. Christna lärans införande gjorde undervisningsverk
nödvändiga och genom kyrkan stiflades de första skolor i vårt
land, för hvilkas underhåll sörjdes genom anslag af tionden,
genom gåfvor och testamenten, öfverallt, hvar Christendomen först
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
