Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattade rot, tänkte kyrkan på anläggande af en skola till’bildaode
af prester för kyrkans tjenst. Så funnos skolor denna tid
inrättade vid alla biskopssäten, hvadan de såsom plantskolor för den
presterliga bildningen kallades domskolor,
kathedralsko-lor. Dessutom funnos äfven klosterskolor, emedan klostren
i allmänhet tillika voro uppfostrings- och läroanstalter. Efter
dessa skolors bestämmelse var christendomskunskapen och hvad
soro hörde till den presterliga tjensten det ursprungliga och
egentliga undervisningsämnet, så länge kyrkan ännu helt och hållet
var upptagen af omsorgen för christna religionslärares danande.
Med hehofvet af någon större bildning, som småningom mer och mer
gjorde sig gällande, vidgade skolorna äfven sina lärokretsar. De
slodo öppna för livar och en, icke blott för sådana, som ville egna
sig till kyrkans tjenst eller som helgade sig åt klosterlifvet, men
äfven för dem, som utan en bestämd kallelse blott eftersträfvade
en allmän bildning. Derföre delte sig dessa skolor i yttre och
inre, eller högre och lägre *), med derefter lämpade
undervisningsämnen. Dessa utsträckte sig till grammatik, rhetorik,
dialektik, arilhmetik, geometri, astronomi och musik, hvilka
tillsamman utgjorde de så kallade sju fria konsterna, af hvilka de
tre första sammanfattades under namn af trivium **), de fyra
sednare under namn af quadrivium. Men utöfver trivium har väl
undervisningen i allmänhet denna tid i våra skolor ännu icke
sträckt sig. Till utbildande af de kunskaper, hvartill de första
grunderna der inliemtades, begåfvo sig förmögnare klerker med
lijelp af egna medel, fattigare åter med understöd af kyrkan, till
de utländska högskolorna, serdeles till den genom sina
verldsbe-ryktade lärare så högt ansedda skolan i Paris. Erkebiskop Jakob
Israelsson anslog år 1280 fattigtionden af Tierp och Gestrikland
till de vid denna högskola varande Svenskar, och Domprosten And
i Upsala inköpte åt dem till lättnad i deras utgifter och ömsesi-
* ) Våra inhemska källor meddela oss visserligen inga upplysningar öfver
den närmare beskaffenheten af vära skolor denna tid, men vi kunna med
någorlunda visshet antaga, att de varit inrättade efter mönstret af
de i andra christna länder af kyrkan grundade skolor.
*’) Den christna Medeltiden hemtade först och närmast sin bildning
från kännedomen af det latinska språket och betraktade detsamma
ur en trefaldig synpunkt, dels som formlära, grammatik inom en
trångare krets, dels som syntax eller så kallad rhetorik, dels
Vndt-ligen som tankelära eller inhemtelse af de i språket nedlagda
tankar och tankeformer, dialektik uti inskränktare mening. I Rom
herrskade i äldsta tider den sed, alt barnen undervisades i de
första gronderua på sådana platser, der tre eller flera vägar
sammanstötte, och der lärarne sannolikt hade sina lässtugor; dessa ställen
kallades trivia, och deraf benämndes äfven den vanliga kretsen af
menskliga kunskaper en t ri v i al bildning, hvadan äfven de skolor,
som äro bestämda för den första och nödvändigaste
undervisningen pft kunskapernas väg, blifvit kallade trivialskolor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
