Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företräde, inträdde ntan fraktan och utån öfvermod, och förklarad*
i kraftfulla ord de orsaker, som förmått hooom och Sveriges all*
moge att gripa till hooom. ”Ifråo deo siste Konung Magni tid,”
sade ban, ”hafva icke Kooungar utån tyranner varit styrande i
”Sverige, hvilka icke sökt annat än rikets skada och förderf ocb
”varit herrar till egeo fördel, men icke lill landeis och menig*
”betens bfefa. Riket har blifvit oppfyldt med utlänningar, ocb
”större gårder pålagda böoderna äu de förmå båra eller Sveriges
”lag ocli goda, gamla sedvanor tillåta. Ban rådde och uppmanade
”rikets .församlade herrar och mån, atl vånda sina råd ocb
an-”•lag derhån, att Sveriges rike målte återvinna siu gamla frihet
”ocb komma ur den olidliga tråldom, hvarunder del nu suckade,
”så att hvar och eo kunde lefva trygg under lagen, ocli gårder
”icke blifva mer än skäligt påbudua.” Flere af rådsherrarne voro
redligt sinnade mån, meo alla fruktade Engelbrekts
tillväxande anseende och ansågo makten i denna mannens ocb
menighetens händer farligare ån i Konungens. Biskopen i Linköping,
Knut Boson (Natl oek Dag), tog till ordet ocli svarade pä
rådets vägnar: ”att de icke kunde afvika från den huldskap och
”trohet, de svurit deras herre och konung.” Engelbrekt
gen-målte: ”Konungen bar svurit många eder, men ingen hållit.
”Ban bar lofval styra riket efter lag och antvarda slott och lån
”till infödda Svenska mån. Når han icke aktar sin
konungaför-”bindelse, ntan förderf var och utmärglar landet» görande sig
dermed ovärdig att vara rikets Konung, var åfven deras
trobetsför-”bindelse upphåfven, och det tillhörde dem såsom rikets
rådsher-”rar atl icke låta fäderoeslandel gå till undergång, utan skulle
”de göra, bvad dem tillhörde, uppsåga Konungen all tro och
”lydnad och genom bref gifva honom delta tillkänna.” Så tvårt
dock ville herrarne icke laga saken, föreburo mångahanda skål
och de faror för riket, som af etl sadanl steg kunde uppstå. Når
Engelbrekt af detta och annat deras tal vål förmårkle, atl lian icke
på något sålt kunde med dem komma till råtta, låt han dem
med korta ord förslå, alt om de mer ville hålla med Konungen
ån med fäderneslandet, skulle del kosta dem lif ocb gods, och
dervid, såsom Rimkrönikan berättar del, grep ban Biskop Knut
i kragen ocli hotade alt kasta honom ut lill den utanför slående
bondeskaran; Biskop Sigge fiån Skara kom i samma nöd,.och eo
lika fara svåfvade öfver Biskop Thomas från Strengnås. Då var
ieke tid alt vål ja mellan beslut. Den 16 Augusti uppsattes oeh
beseglades af rikets rådsherrar upp6ågelsebrefvel till Konungen
med den förklaring, alt det allmänna missnöjet öfver de oskäliga
akatter, hvarmed rikets undersåter varit betungade ocb den hårda
behandlingen mot dem, tvungit rikets råd att på sina och
allmogens vägnar uppsäga Konungen all tjenst och trohet. Trenne
veekor efter dagen i Vadstena, på etl möte i Stockholm mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
