Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i spetsen för en väldig bondehär omgaf hafvudstaden från trenöe
sidor. Upplånningarne slogo läger på Norrs, Södermanfånningarne
på Södra Halmen, sjelf lagrade sig Engelbrekt på Långholmen
med Nerikesboerna och Vestmanlånningarne. När Erik sporde
detta och fann, att ban sjelf mer hade att frakta af Svenskarné
In de af honom, höll han med Sveriges råd och min ett vänligt
sammanträde och frågade dem: b vårföre de ville skilja honom vtd
riket? De svarade, alt detta icke varit deras mening annorlonda,
ån att de ville lefva efter Sveriges lag och gamla goda sedvanor,
och de voro villige underkasta sin sak ovåldiga domare. Man kom
då öfverens om en vapenhvila till Mormåssan den 8 September
påföljande år (1435), då alla tvistigheter skalle affeöras inför en
tolfmanna-nämnd af alla tre rikena; intilldess skalle allf det, som
af Engelbrekt, Erik Pake m. fl. blifvit verkstfildt, förblifva orubbadt,
och de Konoogens fogdar, tom ånna voro i landel q var, ingen
rått ega, att någon skaft utkräfja eller tilV någon bonde komma
eller ingå. Erik skyndade derefter åler tillbaka till Danmark.
Men Sveriges herrar och mån sammanträdde till ett riksmöte i
Arboga i Jaouari 1435, och valde der, på det riket ieke ati
denna brydsamma tid måtte vara utån förman och styrelse,
Engelbrekt Eogelbrektsson till Rikshöfvidsman; jemte honom förordna»
des höfdingar i alla rikets landskap att vaka öfver den allmänna
säkerheten; de skalle kila lyda Engelbrekt, som hade riksstyrelsen
i sina bänder, ty, säger Rimkrönikan:
Han var manlig ock vis,
Thes gåfvo tke konom alle pris.
517. Men deftoa författning egde icke långvarigt bestånd.
De mån, som tillhörde landets stora slägter, k onde icke nfan af*
and se i spetsen för styrelsen en nyss npprannen man, helst en
sådan, som geoom menighetens oinskränkta tillgifvenhet för honom
kande blifva mäktig till allt, och hvilken shom folkets man i
alla saker främst skalle se på dess bästa. Tillika arbetade den
redlige Kröpelin med nit och trohet för sm Konang, och det
med så mycket större framgång, som han var högt aktad och
mycket afhållen af Svenskarne. Förnämligast genom hans nitfnlla
bemödande träffades vid ett sammanträde i Halmstad i första
dagame af Maj månad 1435 följande förlikning: "Halland med desa
"län, sfou och städer skalle strax till Koonngen återställas, dess*
”likes alla de slott i Sveriges rike, som ånna voro obrånda, jemte
"öfriga lån och ståder. Deremot skalle Konangen låta Sveriges
"rvkes män njata deras lag och rättigheter till godo och icke på->
"lågga allmogen utskylder otao med rådets samtycke. Drots odfc
"Marsk skalle af Konangen tillsätt as; Engelbrekt onder sin lifstid
"behålla Örebro slott och stad med derunder tydande fän,
hvtr-"för han skulle göra Konangen tjenst som en tro-dandeman;
"så åfven Erik Puke på lika vilkor Rasbohandare, aom efter hans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
