Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”skål och gränder samlycka lill afsågelsen och så ri<|a, som de
”vilja derför svara inför menige rikels råd; icke, någon tunga eller
”skatt allmogen eller stådema påläggas ulan med rådets, biskopars,
”prelaters och några af allmogens samtycke efler lagen; rikets
”räntor ocb ingälder icke ur riket bortföras, men öfverskottet
”deraf jemte rikets klenoder ocb bref i rikels drätsel inläggas;
”och fyra af rikels råd ensame hafva nyckeln dertill samt derför
”redogöra och ansvara; Konungen skall i del rike, han vistas,
”hafva inländska hofmåstare, kanslerer samt öfriga embelsmån och
”ijenare, som Konungens gård förestå, och icke från del ena ri*
”ket till det andra medhafva flera än fyra hofmåo jemte så måoga
”småsvenner, som behof gjordes; han skall vistas elt år i hvari*
”dera riket, icke låogre och icke oftare, utan atl del påkallades
”af. märkliga behof och det skedde med råds råde; under hans
”frånvaro riket styras ocli förvaltas af Ivå andliga och två verkds*
”liga mån af rådet, och hvad de lagligen dömde, beslölo och
”gjorde, skulle Konungen fast och obrolisligen hålla; han skulle
”hålla rikets råd, ridderskap och goda mån i värdoghet och
”vördnad, icke tillslådja, att någon af dem förolämpades, icke
”mot dem föra ohöfviskt tal, eller förtala någon af dem för sina
”hofmän och Ijenare; hvar och en inom rådet, som söndrade sig
”från sina medbröder, eller sökte på någothanda sålt göra sig god
”för Konungen, eller yppade något af det, som under Öfverlågg*
”ningarne inom rådel sades och gjordes, skulle med blygd visas
”ur rådel och aldrig mer dil inkomma; rikets gode mån, andlige
”som verldslige, skulle ega rättighet all befästa sina gårdar och
”kunna förmena hvilken som helst, åfven Konungen sjelf, all der
”iokomma utan gifven grud och gisslan, de åfven skulle kunna
”lemna skydd åt dem, som ådragit sig Konungens vrede, sa långe
”de icke lagligen voro förklarade för fredlösa; hvar god man, and-r
”lig eller verldslig, skulle vara Konung öfver sin landbo, utom i
”de saker, som Konungens ensaker voro i lagen *); ingen skulle
”vara förbunden, alt utom landel inställa sig på herredagar eller
”i Konungens Ijensl; Konungen skulle ingen rått hafva, utom der
”han bade faderliga rätlen (jus patron atus), all inblanda sig i
”andliga embetens besättande, och ingen verldslig domare ega makl
”alt döma i deras angelägenheter; Konungen skulle icke lillstådja
”sina fogdar, embetsmån eller några andra, alt lägga någon
be-”skattning, håslefoder eller gästning, skjutsfärd eller annan tunga
*) Det sitta tillägget förklarar tydligt meningen med orden »att Tara
»Konung öfver sin landbo,» att dermed nemligen h&r icke annat
förslås, än att frllse-jordegaren egde uppböra den Konongen
tillkommande andelen af de böter, hvartill frälse-landbon lagligen dömdes,
en rättighet, som i Magnus Erikssons tid och troligen redan
der-förut var det verldsliga frålset tillagd i likhet med det andliga
(se ofvan, s. 548), men ingalunda innebar för detsamma någon
domsrÄ t tighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
