Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och Erkebiskopen belägrades på Ståker. Derpä sammankallade
Sten Store ständerna till Arboga i början af år 1517, framlade
för dem de ståmplingar, som förehades, och gjorde kunnigt, att
Konungen af Danmark midt under fredstillståndet mellan rikena
bade vid Travemiinde borttagit ett Svenskt skepp, lastadt med
krigsförnödenheter; han skildrade vned värma rikets fara och ingöt
hos alla sin aoda och sitt mod för fäderneslandet. Då uppstod
bland menigheten ett hotande sorl; man beslöt, att aldrig erkänna
Konungen i Danmark, utan anse honom som fiende och med lif
ocb blod försvara Sveriges frihet; Gustaf Trolle förklarades
ovärdig sitt embete, Ståket skulle belägras, nedrifvas och i grund
förstöras, den gamle Jakob Ulfsson insättas i förvar, och Påfven
genom en skrifvelse underrättas om orsakerna dertill. Den
nitiske Biskop Brask i Linköping fasade vid detta beslut, och
Erke-biskopen i Lund lyste Riksföreståndaren och hela Svenska Rådet
i kyrkans bann. Mm Svenskarne afhörde bannlysningen med
köld, ständernas beslut gick i verkställighet, och Gustaf Trolle
belägrades så hårdt på sitt slott, att hans stolta sinne omsider
böjdes. Hao låt märka benägenhet lill förlikning och begärde ett
samtal med Riksföreståndaren; Gustaf Eriksson (Vasd)
sändes till gisslan, och Erkebiskopen gaf sina män befallning, att de
skulle upphänga den unga herrn utanför slottsmuren, om
någonting vederfors honom i Svenska lägret. Tiden till mötet var
utsatt. Riksföreståndaren och flere herrar af Rådet väntade utanför
slottet Erkebiskopen i tvenne timmars tid under det häftigaste
regn. Han kom icke. Omsider sände han sin slottsfogde och
lät säga Riksföreståndaren, alt han ännu på sex veckor icke ville
ingå någon dagtingan.
598. Efter Konung Johans död den 13 Februari 1513
hade hans son Christian II uppstigit på Danmarks tliron. Han
9r i häfderna känd änder tillnamnet Tyran, och han har genom
sin blodiga framfart rättfärdigat det. Christian var en man af
mycken kraft, men våldsam ända till grymhet, liård ända lill
omensk-lighet, låg ända till trolöshet, förslagen i ord och mäktig af den
djupaste förställning, en fruklansvärd man, emedan ingen år
farligare än den, som tillåter sig allt och skyr inga medel; eljest
klok och skarpsinnig som styresman. I synnerhet bemödade han
sig om förbund med fremmande makter; han sökte förbindelse
ined det mäktiga Österrikiska Huset och vann denna afsigt genom
sin förmätning med den Österrikiska furstedottern Isabella,
Carl V:s syster; han slöt förbund med England, inlåt sig i
vänlig underhandling med Ryssland, stod i vänskaplig förbindelse
med Frankrike och Skottland, och likaså med flera Tyska Furstar.
Äfven mot Sverige uppförde han sig med varsamhet ocb sökte
genom underhandlingar att vinna tid. Han bekräftade
Hansestå-dernas handelsfriheter och dels genom hotelser dels genom löften
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
