Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gu&af 1 och hans tid.
som deras förfäder alltid gjort 27). Bref på bref afgingo till
Köpenhamn; man underrättade Konungen: huru Magistraten
med rikets värdiga Fäder och Råd sökt dämpa uppresningen i
landet; huru med bref, bud och dagtingningar ingenting
kunnat uträttas; huru stadens folk dagligen varit i handgemäng
med de upproriska l Vesterås, Upsala, vid Kolsund, i skären,
hvarhelst det varit af nöden; man önskade derföre, att
Konungen sjelf snart målte komma med undsättning; i synnerhet
voro de i högsta behof af spisning 28). Då på dessa bref och
föreställningar intet svar följde, sände Magistraten fullmyndiga
män, att muntligen föredraga stadens trängande behof och svåra
belägenhet. Men ingen undsättning kom från Konungen, ingen
eller ringa tillförsel frän andra orter; bönder och fiskare foro
med jakter af och an i skärgarden och uppsnappade alla
farkoster, som med matvaror ärnade sig till Stockholm; allmogens
motvillighet jemte de Svenska lägren omkring staden hämmade
all tillförsel på landsidan. För bristande sold och föda öfvade
kneklarne 29) allt möjligt öfvervåld. Sjukdomar, täta och
olyckliga utfall bortryckte en stor del af besättningen, Svenska
borgare hade till större delen rymt staden, och af de qvarvarande
suto de flesta på slottet i fängelse.
Inbördes misshälligheter ökade förvirringen. Didrik
Slag-heck, upphofcmannen och förnämsta rådgifvaren till det
Stockholmska blodbadet, en våldsam, grym och nedrigt sinnad
menniska, spitsfundig och förslagen, sa att han visste lämpa sina
råd och anslag efter Christians lynne och afsigter, han, af
Christian förordnad Ull Riksstå.thållare i Sverige, hade genom sin
hårda och tyranniska styrelse ådragit sig ett sådant hat, att
Danskarne Sjelfva om sommaren 1521 sände till Köpenhamn
tvenne goda män att besvära sig öfver honom. Slagheck sjelf,
trött af de många vedervärdigheter honom mötte i detta land,
anhöll hos Konungen och hos Danska Rådet att blifva
hem-kallad. ’ Men Christians bortresa till Flandern fördröjde det
åstundade svaret, och Slaghecks oförsonliga fiende Jöns
Belde-nacke, som fruktade, att upproret i Sverige, efter den förres
bortresa, skulle läggas honom och hans medbröder till last,
skref till Danska Rådet och i ett långt bref förestälde: ”huru
”det var nödigt, att Didrik SJagheck blef qvarhållen i Sverige,
”till dess Konungen sjelf komme dit och finge se, huru illa
”med riksstyrelsen tillgått, på det Slaghecks ochristliga
förfarande icke måtte läggas androm till last. Konungen,” yttrar
han vidare, ”borde aldrig rätta sig efter denna mannens bref
”och råd, emedan deraf ej kunde följa anäat än olycka och
”förderf, ty han var för sina ochristliga gerningar i hela
chri-"stenheten känd för den största missdådare, hvilken, efter hvad
”han sjelf plägade säga, ej hade mera försyn att slå hufvudet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
