Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
insteg, Christian lemnade Holländarne, hvilkas utestängande
från Östersjön under loppet af halftannat århundrade utgjort
ett hufvudföremål för Hansestäderna och tidtals kostat dem
stora ansträngningar. Så mycket emellertid Christians hela
förfarande förbittrade Lübeck och dess anförvandter, skydde man
dock att öppet bryta med honom, och han på sin sida äfven
undvek öppen fiendskap med dem, emedan med afseende på
hans förehafvande mot Sverige till att underlägga sig detta rike
det var för honom af vigt, att förmå Lübeckarne afhålla sig
från all handel derstädes. Men handeln på Sverige var för
dem alltför indrägtig, att de villigt skulle ingå derpå. D,å
utsände Christian kapare att bortsnappa deras skepp; han äfven
hotade att tillstänga för dem handeln på Danmark. Detta
verkade. Lübeck fruktade, att genom fortsatt motsträfvighet reta
den fruktansvärda, makliga Konungen och derigenom sätta på
spel de sedan långa tider förvärfvade handelsrättigheter i de
nordiska rikena. Efter många underhandlingar och ömsesidiga
eftergifter kom det omsider genom Hertig Fredriks af Holstein
bemedling år 1519 den 28 Juni till ett fördrag i Segeborg
mellan Christian och Lübeck såsom hufvudet för de Vendiska
städerna, i kraft hvaraf Lübeck förband sig, att ett helt år
af-stå från all handel på Sverige och att icke heller från Riga
och Revel utföra någon koppar 34). Detta fördrag förnyades
med några jemkningar den 13 Maj 1520 i anseende till
under tiden uppkomna nya misshälligheter och ömsesidigt förda
klagomål öfver fördragsbrott. Christian emellertid på höjden
af makt, sedan han kommit i besittning af Stockholm och
blifvit utropad till Konung öfver Sverige, tänkte på intet mindre,
än alt frånrycka Hanscalerna deras fri- och handelsrättigheter
i de nordiska rikena, bryta deras politiska makt, ja, äfven lägga
det stolta Lübeck under sin spira. Då han höll sitt högtidliga
intåg i Stockholm, tilltalade han en Tysk köpman sålunda:
”Säg dina herrar, att den ena Liibska porten har jag vunnit,
”den andra månde jag äfven vinna,” syftande med denna
andra på Gottorp, emedan han misstänkte sin farbroder Hertig
Fredrik för hemligt förstånd med Lübeck, och Holstein och
Lübeck dessutom, i lika fara för Danmark och i behof af
hvarandras hjelp, styrdes af ett gemensamt intresse. Ännu vid ett
annat tillfälle, då Christian i den Stockholmska Borgmästaren
Gorius Holstes hus satt tillsamman med sina Rådsherrar, och
dessa prisade honom lycklig för hans trenne kronor, säges han
hafva svarat: ”Jag kan icke rätt fröjda mig öfver mina riken
”och länder, så länge jag icke har i mitt våld Lübeck,
hvar-”med jag haft stor möda och mycket arbete, innan jag kunnat
”spänna det löst från Sverige, ty hade det icke lyckats mig
”att afhålla denna stad från förbindelsen med detta rike, skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
