- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
115

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den nya lärans starkaste motståndare, af alla äfven den
värdigaste, i sin öfvertygelse den renaste och fastaste.

Midt under dessa strider om läran och det icke ringa
arbete för Konungen, att i denna sinnenas rörelse .till fridens
och ordningens uppehållande tygla den enas öfvermod och
till-bakahålla missbruken från den andra sidan, omhvärfdes han af
ännu mångfaldigt annat bekymmer. Han måste hafva ett städse
vakande öga på den orolige och tilltagsne Norrby; det vigtiga
Kalmar slott var i en uppenbar förrädares händer; från Lübeck
idkeliga kraf på gälden och knot öfver dröjsmålet med
betalningen deraf; inom riket myntväsendet i oreda; från alla sidor
knot och höga klagomål öfver den dyra tiden, brist och oköp
på allt; lasteligt tal och oroande rykten öfverallt utspridda och
kringspridda af munkar och prester, och i Dalarne hotade ett
uppror att utbryta.

Den till Biskop i Vesterås valde Peter Sunnanväder, i
hjerta och sinne tillgifven det Sturiska huset, harmades öfver
det af Gustaf utkräfda silfverlånet, räknade på det stora
missnöjet deröfver så väl bland presterskapet som mångenstädes
äfven bland allmogen, och trodde en hvälfning nu lätt kunna
till vägabringas, innan den unga, djerfva Konungen, af hvilken
man för framtiden hade ännu mer att frukta, hunne rotfasta
sig i makten. I detta sinne skref han upproriska bref upp till
Dalarne. Konungens fogdar uppsnappade de oförsigtigt
kringspridda “brefven och öfversände dem till Konungen. Han tog
med sig några af rikets rådsherrar, red till Vesterås, uppträdde
i domkapitlet, framlade brefven för biskopen och kanikerna och
begärde af rikets Råd en dom deröfver. För att emellertid
icke genom för mycken stränghet uppreta sinnena, inskränkte
han sig denna gång}, att genom återkallandet af sitt förut gifna
samtycke till Sunnanväders val genast afsätta honom från
biskops-embetet, ett steg redan nog djerft i de andligas ögon,
hvar-före den till Erkebiskop utnämnde Mäster Knut, Konungens
förutvarande kansler, tog med ifver sin embetsbröder i försvar.
Detta försvar tydde Konungen så, att. han misstänkte
Erkebiskopen sjelf vara delaktig i Sunnanväders stämplingar, såg
deraf, hvad han för framtiden skulle hafva att vänta af en
Erkebiskop, som djerfdes öppet inför honom taga en förrädare
i försvar, afsatte derföre på stället äfven Erkebiskopen från sitt
embete. Han och Sunnanväder begåfvo sig då upp till
Dalarne, föreburo, att de flytt dit upp, emedan Konungen ville
i riket och på erkebiskopsstolen åter intränga Gustaf Trolle.
Jemte utspridandet af detta rykte fördes af dem mot Konungen
ännu mycket annat tal, hvarigenom de kunde vändaDalkarlarnes
hjertan från honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free