Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”det så långe vara, så förmå vi aldrig draga skatt och skald
”eller sitta vid hus och hemman, utan sätta nycklar i dörr och
”draga dit Gud oss lägger räd före; vi skola nu gifva mer for
”ett pund salt, än vi för några är sedan gåfvo för en hel
”tunna; så mycket för en tunna strömming, som vi förr gäfvom
”för 6 tunnor; så mycket för ett pund gäddor som vi tillförne
”hafva fått fyra pund för, och så allt annat som vi fatliga män
”behöfvom och skolom köpa; vi kunna ej annat förstå än att
”de, som detta dyra köp välla, Tyske eller Svenske, vilja
”hafva oss alla platt förderfvade; vi bedje Eder Nåde för Guds
”skull, att J viljen vela vårt båsla om detta dyra köp och allt
”annat, som J oss lofvat hafver alltid, då vi talat vid Eder.”
Vidare heter det, huru de hört, alt Gustaf Trolle skulle komma
hit i riket igen och flera med honom: ”Så veten J väl, kära
”nådige Herre, hvad som här laladt var och samtyckt, förrän
”vi gingom ut med eder, att ingen af dem, som drogo Konung
”Christian . här in i landet eller hulpo honom förderfva riket
”och oss Svenska män, skulle någonsin fä frid här i landet;
”så bedje vi Eder för den död som Gud lolde, att J tagen
”honom icke in igen.” Sunnanväder emellertid och Mäster
Knut, understödda af flera bland presterna och synnerligen af
deras fordna sambroder vid kapitlet i V est erås, kaniken Jakob,
kyrkoherde i Mora, fortarbelade derhän, att med
återupplif-vandet af Sturarnes minne hos Dalkarlarne inblåsa missnöje
och ovilja mot Konungen, serdeles derigenom, att de på honom
vände hela skulden till det tryckande tidsförhållandet och till
fattigdomen och nöden i landet genom kyrkornas och klostrens
utplundrande. Det var samma tid, Norrbys herrskarevälde på
Gotland, hans statskonst, hans fiendtliga uppträdande i Skäne
och hans derstädes i början lysande framgångar, höll de nordiska
makterna i oro. Man ville veta, att sändebudskap och bref
gingo mellan honom och de upproriska männen i Dalarne, samt
att han härstädes i riket hade förbindelser jemte bud till Christina
Gyllenstjerna om äktenskap, hvarigenom hon och hennes barn
skulle komma till regementet i Sverige. Äfven utomlands gick
ett rykte, att Norrby skulle förmäla sig med Christina
Gyllen-sljerna och derigenom fä hela konungariket Sverige under sig.
Konung Christian sjelf hade kunskap derom och låt gifva Norrby
sin skriftliga försäkran, att om han skulle fä Fru Christina och
komma till höfdingadömet eller regementet i Sverige, skulle
han fritt få skicka sig derefter och anamma riket; för det fall
åter Konungen sjelf komme till sina land och riken, skulle
Norrby blifva hans Rikssläthållare i Sverige 66). Sällsamma
rykten spridde sig, huruledes Norrby hade hemliga sändebud
in i landet, som intalte allmogen, all om han blefve rådande,
skulle hvar man hafva alt förvänta sig ell godt regemente och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
