Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bättre köp än någonsin på salt, humla och allt annat hvad de
behöfde. För Konung Gustafs störtande sades planen så vara
uppgjord, att Norrby skulle falla in i riket någorstädes vid
sjösidan och Dalkarlarne slå till från andra sidan. Christina
Gyllenstjerna, ehuru fremmande för dessa anläggningar, för
mycket liögsinnad och ädel alt i dem taga någon del 67),
misstänktes af Konungen att deri vara delaktig eller åtminstone
medvetande deraf såsom den, genom hvilken Norrby ville vinna
insteg i riket. ”Här äro,” skrifver Gustaf till sin
befallnings-bafvande på Elfsborgs slott, ”många onda stämplare bland
”den menige man, som med lif och makt sig vinlägga om
”vårt förderf, och de som vi aldrig hade trott derom,
synnerligen Fru Christina och hennes parti och anhängare, som oss
”med sådana onda stämplingar och förräderi vilja belöna de
”goda gerningar, som vi dem och menige Sveriges inbyggare
”bevist hafvom.” Misstroende nära allt omkring sig och föga
säker på någon, stämde Konungen upp till rådhuset Stockholms
borgmästare och råd jemte stadens förnämsta och tillsporde
dem, hurulunda de ville skicka sig vid de rykten, som nu
stämplades bland menige man i landet, och om han kunde
förlita sig till dem. De svarade alla, att med honom ville de
lefva och dö och hjelpa till att nedtrycka sådana rykten. I
samma dagar kom till honom från Dalarne ett bref under
landsens insegel, lydande föga annorlunda än som en uppsägelse
af huldskap och trohet. De bådo honom draga sig tllT minnes,
huru mycket penningar och tjenare han hade, då han gick
fridlös i skogsbygden när dem: ”vi sågom då hvarken Tyskar
”eller Danskar, som eder hjelpa ville, utan vi fattiga
Dale-”karlar, Helsingar, Gestrikar och sedan menige allmogen öfver
”allt Sveriges rike. J lofvaden och svurom oss då, att J skullen
”hålla Svenska män vid S:t Eriks och Sveriges lag och gamla
”goda sedvänjor, älska Sveriges allmoge och beskydda kyrkan.
”Huru J det hållit, det lålom vi till Gud. Konungen hade
”brutit sin ed, i det han ochrislligen beskattat kyrkor och
”kloster, prester och munkar, desslikes tagit från kyrkorna alla
”Svenska penningar och lagt dit igen de onda klippingar, som
”h n sedan sjelf aflyst. De ville ingalunda härefter tillstädja,
”att han skulle lägga flera silfskatter på kyrkor och kloster,
”prester och munkar, köpstadsmän och menige allmoge,
emedan riket intet gagn haft af det, som kyrkor och Sveriges
”allmoge onyttiga påkostat, enär den rätt som riket hafver till
”Gotlland, blifvit gifven i fremmande manna händer. Sitt
besvurna löfle att skydda hvar man vid lag och rätt, hade
”Konungen så hållit, att han låtit gripa den ärliga, goda qvinnan
”Fru Christina och kasta henne i fängelse; hennes son Nils
”Sture har han låtit förgöra eller fördrifva af landet; alla de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>