- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
135

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”egna skickelse, alt hon just då triumferade, når hon syntes
”undertryckt,” trösteord, med hvilka han uppmuntrade sina
vänner alt icke vara oroliga, men hafva i sina böner sin
lili-flykt till Herran Gud, till S:t Erik och andra rikets patronef.
Han utgaf en katolsk handbok, renad från mycken vidskepelse;
han lät ofversälta Kejsar Carl V:s mandata mot Lutherska lärati
samt Hertig Görans af Meisen bref och sände dem till klostreii
med befallning, att dessa ^skrifter skulle för munkarne under
måltidstimmarne dagligen uppläsas; han synes äfven haft för
afsigt, att till deras vidare spridande låta dem i tryck utgå
från sitt i Söderköping inrättade tryckeri. Konungen förböd
honom detta, ”emedan med intet skäl kunde bevisas* att
Kej-”saren utgifvit sådana mandata, utan några partiske, som
ak-”tade med slika stycken bedraga och förleda simpla, enfaldiga
”menniskor, hvilka icke annat förstå, än det som varder dem
”i slik måtto ingifvet, och om lärdomen lika litet kunna dömma
Som den blinde om färgen.” Konungen äfven befallte honom
att nedlägga sitt tryckeri, och då det spordes eller man blott
misstänkte, att Brask lät i Köpenhamn trycka skrifter mot
Luther och den nya lärdomen, förböd Konungen honom
strängeligen, att på hvilken ort ,soin helst låta något trycka
och bland enfaldige man utsprida, innan han, Konungen, sett
det. I ett tidernas skick som det dåvarande, vid stor brytning
och allmän oro i sinnena, bör det icke förlånkas öfverheter,
som mot en förstämd offentlig mening hafva mindre makt att
sätta, att de äro vaksamma på allt, som kan verka på den*
samma. Missnöje var rådande i landet deröfver, att Konungen
ville införa en ny tro. Och Gustaf såg i Brask hufvudet för
dem, hvilka utskreko den evangeliska lärdomen, som här
predikades och lärdes, sägande det vara kätteri. Han bad Biskopen
skicka upp till Stockholm ”några lärda män utaf sin kyrka,
Som med skål och skriftens bevisning kunde bevisa, att hår
”brukas och predikas annan lärdom än det heliga Evangelium;
”de skulle tåisamligen blifva hörda och utan all ogunst kunna
”framsätta sina positiones, och hvar bevisas kunde, att hår
”predikas och vid makt hållen blifver någon ochristlig lärdom,
”skulle han gerna se, att de deröfver straffade blifva, som sig
”icke kunna derföre undleda.” Men Biskopen svarade, ”att alla
”af klerkeriet i hans stift säga sig ingen tvekan hafva om den
”christliga tro, som härtills hållen varit i christendomen, att
”de om henne tarfva disputera yttermera än kyrkans Herrar
”Lärofader hårtills i så mång hundra år gjort hafva. Den
Alls-”måktige Gud värdes gifva Eder Högmåktighet sin nåd till att
”förtaga sådan ny lärdom, till dess Chrislenhelen derom ens
”varder.” Konungen yrkade tidt och ofta på ett sammanträde
af de lårdaste och förståndigaste män i landet, för att ransaka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0147.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free