Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växaode makt. Omsider uppkom en arfstvist mellan honom
och Konungen. Gustaf hänsköt saken till afdömmande af rikets
Råd, ”på det han, som skulle förhjelpa andra till lag och rätt,
”sjelf ock, efter Sveriges lag, måtte få njuta samma vilkor,
”om han hade rätt att påstå.” Rådet dömde Ture Jönsson att
återbära en tredjedel af arfvet, emedan, efter rikets lag, det
som icke var lagfånget, borde gå tillbaka. Denna utgång af
saken uppbragte Ture Jönsson högligen och tände hämnd i
hans sinne. Han lät hotande ord undfalla sig, svor, att icke
längre vilja hörsamma en kättersk konung, skref till sina fränder
och vänner, uppmanade dem och hela Vestergötlands adel,
att afskudda sig Gustafs hårda regemente och utse en annan
Konung, mild och from, som aktade kyrkans rätt, rikets lag
och hvar mans fri- och rättigheter. Nils Olofsson (JFinge),
Ture Erik sson ([Bjelke) och Måns Brynteson (Liljehök),
dessa, Vestergötlands yppersta män, riddare och herrar af
rikets Råd, samt med dem ännu flere andra sammansvuro
sig med Ture Jönsson, att ej längre lyda en Konung,som
icke ville låta någon annan styra och råda med sig. Äfven
Biskopen i Skara, Vestergötlands andliga hufvud, Magnus
Haraldsson, han, som villigt hade öfverlemnat till Konungen
det biskopliga slottet Läckö och förklarat sig nöjd att vara så
rik eller fattig Hans Nåde ville hafva honom, tog nu sinne och
mod till sig och samfälte sig med Vestgöta-herrarne att åter
upprätta kyrkans anseende.
I Småland gäste missnöjet ännu från den lid, Konungens
fogde kom att med dem underhandla om’ den vid 1526 års
riksdag beviljade gärden, och de då ihjelslogo honom samt
vägrade att betala gärden. Besluten vid Vesterås riksdag och
Örebro kyrkomöte satte bygdens gamla prester i rörelse, och
af dem uppviglades allmogens sinnen ännu mer. En hop
Smålänningar samlade sig, öfverföllo Konungens befallningsman
öfver Nydala kloster, Gottfrid Sore, och slogo honom jemte
flere af flans tjenare ihjel. Med Smålänningarne förenade sig
borg^rskapet i Jönköping, togo till höfvidsman Nils Arvidssou,
Borgmästare i staden, och grepo Konungens syster Margareta,
Grefve Johans af Hoja husfru, då hon, stadd på en färd
genom landet, kom till Jönköpings stad. Sedan höllo de
upproriska en sammankomst, först i Svenerum i Vestra härad,
första Söndagen efter Påsk (den 4 April), och fyra dagar
derefter vid Lekaryds kyrka i Tveta härad, hvarifrån Borgmästare
och Råd jemte Menigheten i Jönköping, Tveta, Vista och
Festra, Östbo, Sunnerbo, Festbo, Norra och Södra Fidbo
härad i skrifvelser under Jönköpings stads insegel till frälset,
köpstadsmän och menige allmogen så i Östergötland som
Ve-6tergötland i ordalag, som röja en hatfull, presterlig penna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
