- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
181

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dessa höllo då vid Bråddetorp i Gudhems hårad en ny
sammankomst med Veslgöta menigheten, då så blef afhandladt och
beslutet: att allt hvad den ene eller andre, andelig eller
verldslig, friboren man eller någon af allmogen, uti detta uppror i
Småland och Vestergötland bedrifvit mot Konungen, hans
fogdar och tjenare, ädle eller oädle, i ord eller gerning, skulle
vara en platt aflalad och död sak för födda och ofödda, såsom
någon uppresning aldrig hade varit. Äfven det våld, som
blifvit föröfvadt mot Konungens syster, skulle aldrig på någon
hämnas af hennes herre Grefven af Hoja, eller deras barn,
slägt och vänner, inomlands eller utomlands. Alla gamla, goda,
christliga sedvänjor skulle styrkas och vidmakthållas, och det
Lutherska kätteriet samt de onda seder dermed följa platt
undertryckas. Hvilket allt sändebuden, på Konungens och egna
vägnar, vid sin ed, heder, ära och christliga tro ullofvadc
att hållas skulle, så atl efter denna dag intet argt förenämnde
landsändar, der upproret skelt, till personer eller gods
vederfaras skulle. Hvaremot menige man så i Vestergötland som
Småland lofvade, att från den dagen som trogna, hulda och
rättrådiga undersåter vara Konung Gustaf hörsamma och våga
lif och välfärd mot hans fiender, ehvar de finnas kunde.

Genom för mycken eftergifvenhet förlorar en regering all
hörsamhet och vördnad, genom för mycken stränghet folkets
kårlek. Gustaf således förklarade med värdighet: att ehuritvål
han hade makt, att straffa det öfvermod odi den förtret,
honom vederfarits i detta uppror, dock, emedan han icke ville
se någon blodsutgjutelse på sina egna undersåter, enär han
mer aktade folkets väl än sin egen person, och på det
hädanefter i riket mätte herrska god fred och rolighet, således för
menige rikets bästa skull, så ock för Rådets förbön och de
gode mäns i Östergötland bemedling, gillade och stadfästade
han till alla delar de i Bräddelorp afhandlade arliklar, dock
så, alt hvad lärdomen och kyrkan vidkom, Vesterås recess
skulle vara gällande, och de gode män i Vestergötland och
Småland v så ädle som oädle, andlige som verldslige, skulle hvar
vid sitt namn förbinda sig till ohrottslig trohet samt åter inför
menige man upprätta hans goda rykte, hvilket de så skändligcn
på mångfaldigl sätt besmitlat hade, och derpå gifva honom
deras öppna, beseglade bref. Så skrifvet och stadfästadl med
Konungens signet, så ock med Rikets Råds, med Stockholms,
Linköpings, Vadstenas, Söderköpings och Skenninges samt
Åkerbo och Aska häradens i Östergötland insegel och signeten,
bragte Konungens myntmästare Anders Hansson och riddaren
Carl Eriksson (Gyllenstjerna) delta Konungens försäkringsbref
till de gode män i Vestergötland och Småland, hvilka tillhaka
tackade Konungen, att han åler upptagit dera till vänskap och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0193.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free