Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
med Grefvens och sin Tyska sekreterare G ylers förhållande vid
räkningens uppgörande med Lübeck år 1529, i det de gått
utöfver dem gifven föreskrift och tillerkänt Lübeck en större
fordran, ån som Konungen velat medgifva. Flera gånger hade
Gustaf kallat sin svåger, all samfält med andra gode män i
Finland, till öfverläggning om vigtiga riksvårdande ärenden,
komma öfver till Sverige. Grefven hade undvikit att
efterkomma dessa kallelser, och sist under förevänning af en
sjukdom begärde han tillstånd alt få begifva sig till Revel. Gustaf
tillät honom det under betygande af sin ledsnad öfver det
sjukdomsfall, som tvang honom att söka bot på annan ort.
Men på samma tid spordes, alt bud gingo mellan Viborg och
Lübeck. Konungen varnade sin svåger för Löbecks stämplingar
och gaf honom tillkänna, att Lübeck var till fullo belaldl, ehuru
staden ännu obilligt trolsade och pockade och icke lemnade
privilegierna tillbaka; han yltrade sin fruktan, att de Liibska
sändebud, som drogo till Finland, der icke förehade något
godt, och han bad sm svåger för honom icke hafva någonting
fördoldt. Men Drotlning Katarina, Konung Guslafs gemål, skref
äfven Grefven till och underrättade honom, alt Konungen icke
var med honom väl tillfreds; hon rådde honom att icke komma
öfver lill Sverige, innan han med Konungen vore bättre
för-likt. Då Grefvens förhållande alltmer stärkte Gustaf i hans
misstankar, lät han lill honom afgå sträng tillsägelse, alt utan
dröjsmål med första öppet vatten begifva sig hilöfver jemle
andra gode män af Rådet der i landet. Kort derefter skickade
han honom äfven lejdebref till säkerhet för honom atl med
trettio till fyralio personer fri och utan all fara komma öfver till
Sverige samt helbregda och utan allt hinder åter tillbaka till
Viborg. Men han gaf på samma gång sin troman Nils Krabbe
till Grafbacka hemlig befallning, atl utrusta några skepp och
hafva på Grefven af Hoja ett vakande öga, alt han icke målte
begifva sig annorstädes än till Sverige. Grefven lät utreda
trenne skepp och steg på dem ombord med sina svenner, sin
husfru, sina barn och sin redbaraste egendom. Ingen visste
annat, än att han ämnade sig öfver till Sverige; äfven hans
Grefvinna var alldeles okunnig om sin herres förehafvande, till
dess hon fick Revels hamn i ögonsigte. Nils Krabbe kom med
sina skepp för sent; dock upphann han Grefven i Revel, men
kunde genom inga föreställningar förmå honom att vända
tillbaka. I skrifvelse till Konungen förebar han, all då han år
1529 var i Lübeck, hade han förpligtat sig, så framt Lübeck
icke på faststälda tider bekom sin fulla och redliga betalning,
att der med trettio hästar sjelf infinna sig och qvarblifva, till
dess allt blifvit till fullo godtgjordt; då detta nu icke skett,
men han af Lübeck hårdt krafdes för samma gäld, fann han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
