Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sig Förbunden, såsom en man af tro och ära, att uppfylla sitt
löfte. Han lemnade i Revel sin husfru och sina tvenne söner,
förskaffade sig lejd genom Lifland och Preussen och tog vägen
till Lübeck. Den ädle Härmästaren i Lifland, Wolter von
Plettenberg, sökte afråda honom från hans uppsåt, erböd honom
säkert skydd jemte fritt underhåll och ville söka att förlika
honom med Konungen. Men Grefven förkastade Hårmästarens
tillbud, lemnade Lifland och kom till Lübeck. Der visste redan
hvart barn, att Grefven skulle komma; man väntade honom
med otålighet, man gladde sig, när man fick spérja han?
närvaro; hela staden kom i rörelse, man trängdes på galorna, alla
ville se honom, man byggde på honom stora förhoppningar.
Då Gustaf fick underrättelse om sin svågers flykt, lät han strax
genom sina höfvidsmän i Finland, Erik Flemming och Nils
K tabbe, belägra och intaga Ny slott och Viborg. Efter någon
tid skref ban lill sin syster Margareta, Grefve Johans husfru,
som uppehöll sig i Revel, och uppmuntrade henne att begifva
sig tillbaka till sitt fädernerike och åter träda i besittning af
sitt arf och egel; han försäkrade henne om sin broderliga
kår**-lek och bevågenhet och bad henne icke hafva någon fruktan
för sin broder; hon skulle af honom hafva att vänta hjelp och
tröst och allt godt. Men då Konungen i samma bref icke
närande något ora hennes söner med Grefven af Hoja, fruktade
hon, att hennes stränga broder skulle hafva något misshag till
barnen för fadrens skull; hon vågade derföre icke taga dem
med sig, hon ville icke heller skiljas vid dem, dröjde således
ännu qvar i Revel, der hon kort derefter (1537) afled och blef
begrafven i Set Olofs kyrka framför högaltaret. Efter hennes
död låt Konungen hemta hit tillbaka hennes ’son med första
giftet, den unge Peder Brahe, för att komma i besittning
af sitt fäderne- och mödernearf; denne Peder Brahe blef
sedermera Grefve lill Visingsborg och Friherre till Rydboholm,
Sveriges rikes Drots; han var enda forlplantaren af Braheska
ätten på manliga sidan.
Två gånger sökte Gustaf att korama till förlikning med
Lübeck. Han betänkte krigslyckans omvexling och drog ogerna
svärdet. Derföre vände han sig till sin svärfader, Hertig Magnus
af Sachsen-Lauenburg, och anhöll hos honom, att han ville
upptaga och bilågga de mellan Sverige och Lübeck uppkomna
tvister; äfven Lübeck antog samma Hertig som medlare och
skiljeman i denna sak. Såsom många andra Tyska Furstar på
denna tid, befann sig äfven Hertig Magnus genom
skuldförhållanden bunden af städerna. Innan stående härar uppkommo
och Furstarne blefvo mäktigare, berodde pålagorna af folkets
vilja, och Furstarnes inkomster voro icke stora; idoghet och
handel åter förde stora rikedomar till städerna, och Furstarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
