Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gåfvo farligheterna större, än de » Sjelfva verket voro; han hade
så ofta hört berättas om de Burgundiskas stora tillrustningar,
men ännu aldrig sett något deraf sättas i verket ; han misstänkte*
att. man med sådana fQregifna faror endast ville draga honom
in i ännu större omkostnader, och han tyckte» att Danskarna
Sjelfva utan fremmande hjelp voro starka nog att möta
Erke-biskopens i Norrige anslag, emedan de i Norrige innehade alla
slotten, och dessa dessutom befunno sig i säkra mäns. händer.
Dock lät han något krigsfolk uppbryta till deras bistånd, om
verklig nöd $kul|e påkomma, och han äfven förstärkte örlogs*
flottan i Landskrona med ännu flera skepp. Men deremot
vägrade han alt längre besdda de fremmande knektarne,
för-klarande rent ut, att han med dem icke ville hafva det rlaw
gaste att göra, så framt Christian icke ville lemna dem i hans
tjenst och ed. Och han gaf på samma gång tillkänna, att, i
anseende till krigets långa utdragande på tiden, ban icke kunde
lemna de ännu återstående 2000 löd. m. silfver af den sist
utlofvade penninge-försträckningen. De summor, han redan hadé
försträckt, voro icke ringa, nemligen 4,300 löd, m. silfver,
25,100 GoLdgulden jemte vid pass 30,000 Joakimsdalrar.
Dessutom hade detta krig redan kostat honom, blott i sold för hans
eget krigsfolk, 200,000 mark ört.; lika mycket hade de
freifr-mande knektarne medtagit, hvilka han i fem månaders tid ber
soldat, och ännu voro i dessa summor krut, lod och andra
krigsförnödenheter icke inberäknade. Han bad Konung Christian
betänka, att han, Gustaf, icke var Konung öfver Frankrike elr
ler något annat sådant mäktigt rike, ulan slyrde öfver ett fatr
tigt land. Han bedyrade, att allt hvad han förmått samla,
sedan han först kom lill styrelsen, det hade i denna fejd sprunr
git. Han hade lill denna dag icke haft någon stor vigning af
bergverken, emedan köpmän och andra prackare haft mesta
fördelen deraf, Icke heller vore i Sveriges rike en, sådan
allmoge, som kunde lida några stora beskattningar och gärder,
såsom i andra länder och riken, så alt han dermed måste
haf-va fördrag, så framt han icke ville förskafifa sig en upprorisk
menighet. Gud skulle känna, atl han i denna fejd, för den hjelp
han gjort sin svåger och Danmarks rike, mer hade betungat sina
fattiga undersåter, än han derför kunde stå till ansvar. För
öfrigt rådde han sin svåger, att icke upphäfva belägringen af Kör
penhamn, emedan faran på andra sidan tilläfventyrs icke vore så
stor. Dock öfverlemnade han till honom sjelf, att häruti göra
som han fann bäst och nöden k rafde.
Således, icke oväotadt 78), slöt Christian fred med IsiibecJc»
Man började i Lübeck ångra ett krig, som uttömde stadens
jtill-gangar, ulan alt föra till de stora fördelar man väntat doraf;
och, man fann äfven här den lära bekräftad, att hastiga och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
