Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ursäkter, dels med grunder rättfärdiga sig för dessa
klagomål; men Gustaf gaf mindre akt på bokstafven än på Sjelfva
saken och stark te sig till krig. Från ena sidan utgick ett rykte,
att Konung Gustaf stod i underhandling med Kejsaren om ett
förbund mot Danmark och de Protesantiska Furstarne; från
den andra, att Christian ville med några fremmande Furstars
tillhjelp bringa sin yngre broder Johan på Svenska thronen,
och man ville veta, alt samme Johan vid Danska hofvet
skämtvis redan kallades den lille Svenske konungen. Misstroendet
gjorde alla rykten sannolika. Gustaf förebrådde Christian, att
han satte mer tro ”till menige pöbelns ogrundade och vidt
”ulsti äckla rop och skrik än lill honom, som med landkunniga,
”konungsliga, goda gerningar uppenbarligen bevisat sill
bro-”derliga, naboeliga tankesält.” Lika förebråelser gjorde Christian
Konung Gustaf tillbaka, och förundrade sig, alt han af oroligt
folk, som gerna såg tvedrägt mellan dessa riken, lät egga sig
all upprifva den gamla afnnden och hatet. Dessa och andra
sådana beskyllningar, gjorda från begge sidor med skarpa ord,
förbittrade Konungarnes sinnen och födde en ovilja, som hotade
med svåra följder. Alt afvärja dessa, kommo från begge rikena
befullmäkligade sändebud tillsamman i Kalmar år 1540. Men
det förbundsfördrag, som af dem upprättades, stadfäslades af
ingendera ulaf konungarne. Gustaf var icke nöjd med sina
sändebuds förhållande, emedan han tyckte, att de varit för
mycket eftergifna. Vi förmane eder uppå del aldrahogsta,
skrifver han till Sten Eriksson (Lejonhufvud), att J låre en
gång känna denna verldena och uti alla mätto se eder
vis-liga före. När J hade varit uti så många lekar och spel,
som vi uti varit hafve9 skulle J väl veta, hvad det gäller.
Tror allom väl, dock tror eder sjelfvom bäst.
Christian hade med Kejsaren ingått ett års stillestånd och
tillfrågade Konung Gustaf, om han ville biträda detsamma.
Men Gustaf vägrade detta, så länge han icke kände vilkoren.
Han förnam, att Chrislian äfven öppnat underhandling med
Pfaltzgrefve Fredrik och dessutom stod i ett vänligt, förtroligt
förhållande till Hertig Albrekt af Preussen, hvilken med ifver
understödt Hojiska arfvingarnes jemte Berendt von Mehlens
anspråk samt dessutom lemnade säkerhet och skydd åt flera
Svenska förrädare. Då, för att sälta Danmark i fruktan och
skräck, skickade Gustaf, i början af år 1541, Nicolaus von
Aichstedt, till börden en Tysk ädling, hvilken några år varit
i Svensk tjenst, med hemliga värf till Pfaltzgrefve Fredrik att
föreslå honom ett förbund mot Danmark 79). En här af 14,000
man till fot och 4000 till häst skulle af Pfaltzgrefven upprättas
och besoldas på Sveriges bekostnad; med denna här skulle
han på ena sidan och Konungen af Sverige med sin krigs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
