Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
predikas, r/e£ sker icke fördenskull öfver hela riket.
4’Ara// sörja, icke allenast för Upsala, w/fl» jemväl för allt
Upsala stift och hela riket; vore det icke för mycket, all
J sörjde derför med. Sä vele vi icke heller, Biskop Lars,
a// J härefter skole utskicka några predikanter ibland all-
v mogen, med mindre J vete, den der rätteligen är skickelig
till, ocå ve£ Auflrf Afl/i lär er eller predika skall; vi se då
fast hellre, 0// rf* gamla, jow wm besitta gällen, blifva vid
dem, ä/t atl unge och oförståndige blifva dertill
förordinerade, de der göra fast mera förargelse och obestånd i
deras predikan, ä/i tilläfventyrs de andre; derföre må J
se eder i den mållo visligen före. Del är summa
summarum, hvar vi här efter se och förnimme, orrf
blifver icke christeligen och med bättre grund förkunnadt
och utropadl af eder och edra rådgifvare, t>i hm
förnimme eller förnummit hafva, rfå »e/e vi ic£e, hvad lust
eller vilja vi kunna kafva dertill. Och måtte vi då tänka
der ett annat sinne till, efter som Gud gifver oss nåden.
Den lätthet, hvarmed prestväldet i Danmark störtades, då
år 1536 biskopliga värdigheten afskaffades, Superindenter trädde
i Biskoparnes ställe, dessas gods och tionde lill kronan
indrogos, kyrkans öfriga egendomar och inkomster bestämdes att
användas till understöd för läroverken och fromma stiftelser,
erkebiskopsdömet i Lund från denna lid upphörde,
fyrahundratrettiotre år efter dess stiftelse, och den rena evangeliska läran
bekändes alt dädanefter vara och förblifva landets religion:
hela förloppet öfverhufvud af reformationens snara och lätta
genomförande i grannriket ökade ännu mer Gustafs missnöje
öfver dess tröga fortgång och den gensträfvighet deremot, som
härstädes mötte så från menighetens som presterskapets sida.
Grannskapet och den närmare gemenskapen med de närliggande
Tyska länderna hade i Danmark lättat inträdet för
reformationens grundsatser, och derigenom jemte andra samfält dermed
verkande förhållanden i delta rikes dåvarande läge kunde
Biskoparnes makt, huru stor och befästad densamma också var,
så mycket lättare på en gång brytas, då den upplystare delen
af adeln derutinnan förenade sig med Konungen och från den
nedtryckta, under herreoket suckande menigheten intet
motstånd röntes. Så åter icke i Sverige, der i flera afseenden
förhållandet var annorlunda, och Konungen hade att kämpa icke
blott mot det missnöjda presterskapet, men ännu mer mot en,
af de föregående tidernas strider för friheten, till hög
sjelf-känsla uppväckt allmoge, som, med tillgifvenhet för det gamla
och sina fäders tro, fri och sjelfständig, genom sitt motstånd
och sin obenägenhet för alla förändringar gjorde arbetet med
reformationsverkets framåtgående långsamt och svårt. Är ock,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
