Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den 2 Januari 1540, då domstolen åter sammanträdde, heter
det, att de anklagade bekänt att hafva förbrutit sig mot
Konungen och fäderneslandet, och på böjda knän bönfallit om
barm-hertighet och försköning från förtjent straff efter strängaste rätt.
Domen fäldes, och de dömdes båda tiil dödsstraff. De i
riksarkivet förvarade, till denna rättegång hörande, knapphändiga och
osammanhängande anteckningar, liknande ett memorial-protokoll
och skrifna dels på Svenska, dels på Tyska (dessa i synnerhet
svårlästa och af von Pyhys egen hand), gifva föga upplysning
öfver det hela af rättegången och rättsförfarandet dervid. Hos
Erik Jöransson Tegel åter, som lefde i Konung Carl lX:s lid
och författat en historia öfver Gustaf I efter dé handlingar och
källor, som för honom voro bekanta och tillgängliga, återfinner
man i hans egen uti Riksarkivet förvarade handskrift lill detta
arbete, efler en kort berättelse om denna i Konung Gustafs
egen närvaro företagna rättegång, anklagelsepunkterna och
domen i sin fullständighet upptagna. Men vid tryckningen af
denna historia, efter att förut af Carl hafva blifvit öfversedd
och ”emendcrad,” så att, efter Tegels egna ord, densamma
”med rätta må kallas H. K. Majestäts eget verk,” har
berättelsen om förenämnde rättegång,, såsom kastande en skugga på
Konung Gustafs minne, blifvit helt och hållet utesluten, så alt
icke elt ord derom förekommer i det tryckta verket. Carl IX
ville icke se sin eljest så store faders minne i historien fläckadt
af ett sådant drag af orättvisa och hårdhet mot män, som varit
hans förnämsta rådgifvare och ledare i det stora
reformationsverkets företagande, och att till detta för honom mindre
hedrande steg af svag eftergifvenhet låtit sig förledas af en
äfven-tyrare som von Pyhy, hvilken, för att sjelf bringa sig upp,
förstått genom en ilsken, hatfull framställning af dessa mäns
hela förhållande ännu mer uppbringa Konung Gustafs häftiga och
redan förut af missnöje med dem intagna sinne. Efter domens
afkunnande gingo trenne af domslolens ledamöter jemte tvenne
af de omkringstående, under rättegången närvarande ombuden
från Stockholm upp till Konungen att bedja om nåd för de
brottsliga. Dödsstraffet förvandlades till böter, hvilka
Stockholms församling sammansköt och erlade för sin älskade lärare
Olaus Petri, men Lars Andersson åter för sin del afbördade
af egna medel, dessa dock icke rikare än att han derigenom
bragtes i armod. Han drog sig nu mer tillbaka från de
allmänna ärendena och tillbragte de återstående åren af sin
lefnad i Strengnäs till sin död 1552 i April månad. Olaus Petri
deremot hugnades af Konungen år 1542 med hela räntan af
Alunda prebende eller kanoni i Upsala stift, och utnämndes
följande året efter Pyhys fall åler till kyrkoherde i Stockholm;
Konungen äfven i viss måtlo återgaf honom sitt förtroende, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
