Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem att här gå med oratänksamhet, varsamhet och skick Hg*
het tillväga. Frän Jönköping sände Lars Siggeson och Johan
Tureson varnande skrifvelser till alla härad i Småland. Men
dessa skrifvelser verkade ingen åndring i sinnena. Gustaf
Olofsson bröt äter npp från Vestergötland och tågade för
andra gången fram till Vexiö. Men här kom’ Dacke honom åter
till mötes med en öfverlägsen styrka, och Gustaf Olofsson måste
a nyo draga sig tillbaka; han slog nu läger i Rydaholm i
Östbo härad. Dacke inlågade i Vexiö med nära 2000 man.
Hans skaror ströfvade vida omkring. Tvenne hans höfvidsmän
infölfo i Östergötland och bragte hela skogsbygden i uppror.
En annan skara framträngde ända’ nära till Linköping.
Då kom Konung Gustaf sjelf lill Östergötland. Han stämde
allmogen tillhopa till Söderköping och talade kraftiga, bevekande
ord. Hela slättbygden svor Konungen trohet. Och i menige
Östergötlands namn afgingo skrifvelser och bud till menige man
ntöfver allt Småland, varnande dem för det obestånd de hade
företagit sig. Detta oakladt bar dock Gustaf ännu stort tvifvel
till Östgöternas egen trohet. Han fruktade, alt detta uppror
skulle gripa vidt omkring. Ty rörelser som dessa, äro af den
natur, att de lätt meddela *ig.
På samma tid kom skrifvelse från Konungen i Danmark,
huru Christian II:s fränder och anhängare förehade många
farliga anslag mot dessa riken, och att tillrustningar redan
gjordes till ett fiendtligt anfall näststundande vår. Konung
Christian uppmanade sin svåger, att utan försummelse utrusta
sina örlogsskepp och låta dem i förening med Danska flottan
utlöpa i Vestersjön, emedan fienden troligen aldraförst skulle
angripa Norrige eller ock söka intränga i Sundet. För att
vidare öfveienskomma om gemensamma mått, önskade Christian
ett personligt sammanträde med Konung Gustaf i Markaryd
eller någon annan ort vid gränsen. Utseendet var ock i Sjelfva
verket fiendtligt och hotande. På riksdagen i Regensburg, der
Kejsaren sjelf tillika med Pfaltzgrefve Fredrik och Landtgrefve
Filip af Hessen jemte befullmäktigade sändebud från Danmark
infunnit sig, hade skarpa tal förefallit dels om Christian II:s
anspråk på sina riken, dels om hans frigifvande ur fängelset.
Och: när det ett-åriga stilleståndet mellan det Burgundiska
Huset och Danmark (se ofvan sid. 267) lupit till ända, vägrade
Kejsaren att förnya detsamma på någon längre tid, ehuru
Konungen af Danmark både önskade och påyrkade det. Han
lätt då anhålla i Sundet alla Nederländska skepp; detsamma
skedde i Nederländerna med de Danska. Efter många möted
och underhandlingar, alla lika fruktlösa, förklarade
Ståthållar-innan Maria öppen fiendtlighet mot Danmark, och Konungen
af Danmark lät deremot sina örlogsskepp utlöpa i Nord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
