Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
finner en och annan af dem intagen i Rådet. I rikets arkiv
ligga ännu förvarade de i Gustaf I:s lid hållna rådsprotokoll
eller så kallade rådslag. Alan ser af dem, huru vid råd*
plagningarne det tillgick, nemligen atl Konungen föreläde Rådet
de ämnen, hvaröfver han villé inhentta deras betänkande, jemte
elt kort meddelande eller åtminstone antydande af sin egen
åsigt deraf. Rådet, efter moget öfvervägande, uppsatte
skriftligen och med utförlighet sina tankar, meddelande de råd, som
dem syntes de bästa, dessa merendels instämmande i Konungens
åsigt. Men afgörandel och ledningen af ärendena behöll
Konnngen i sin hand. Tilt styrka emellertid för »in thron och sin
makt uppehöll Konungen Rådets anseende i menighetens ögon*
handlade aldrig, minst i vigtigare saker, utan efler öfverlägg*
ningar med sina Rådsherrar, såsom han ock i sina utskrifvelsei*
slödde sig på Rådets tillstyrkande och bifall. Af Rådet’utfärdades
riksdagsbesluten, och dessutom vid flerfaldiga tillfallen utgingo
från Rådet i dess eget namn skrifvelser, serdeles under de in-*>
hemska oroligheterna.
Gustaf, genom sin börd sjelf utgången från de
aristokratiska fau*iljeraa, bar aktning för det stånd, hans fäder hade
irllhört* upprätthöll dess anseende och bekräftade för
ridder-fckapet och adeln alla de af framfarria Könungar dem tillerkända
fri- och rättigheter, så alt de, med förbehåll af fortfarande
trovillig tjenst, skulle ega alt uppbära all konungslig ränta oeh
$akören af sina landboer, méd undantag af de böter, som efter
lagen voro Konungens ensak. Han hade äfven behof, i
kampen med hierarkin, att för sig vinna de verdsliga herrarne,
och genom reformationen upplöstes omsider del långa tider
igenom fortvarade förbundet mellan dem och de andliga. Det
sista försöket, som på Vesterås riksdag 1527 gjordes af Ture
Jönsson, alt faslhålla den aristokratiska förbindelsen mellan det
andliga och verldsliga frälset, blef fruktlöst genom del motstånd,
som mötte från borgrarnes och böndernas sida. Ridderskapet och
adeln var i första åren af Gustafs regering genom de föregående
tidernas oroligheter och ej mindre genom sina fäders frikostiga
gå|vor af gods och egodelar till kyrkor och kloster så försvagadt,
alt, såsom det på grund af gamla register och andra förhållanden
i denna lidens riksdagshandlingar uppgifves, der förut voro tio
frälsemän, nu näppligen funnos fyra eller fem, hvaraf skedde,
att kronan och riket, såsom Gustaf vid 1527 års riksdag
klagade, ej hade af ridderskapet och adeln den tjenet som
vederborde och riket gjordes högligen behof af. Genom
reformationen förbättrades, såsom kronans, så äfven ridderskapets och adelns
vi 1 k or e$h ställning. Tidsskicket hade lill följd af händelsernas
gång så omkastat sig, att delsamma stånd, som i de nästföregående
århundraden varit konungamaktens afgjordaste motståndare, na
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
