Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vore rådeligt, atl J först skaffade goda och christliga
predikanter, de der kunde lära den menige, simpla allmogen
trone och trones frukt, del vore mest af nöden, och
reformerade sedan med, mässor och annat mera hvad behof vore.
Han tillsäger Erkebiskopeny alt han ingen reformation i
någon mållo göra skall, med mindre han oss derom förut
lillsport hafver, huru, och i hvad stycker9 han reformera
villy efter att utaf hasteliga reformationer plägar
understundom ske förargelse, derföre hvar någon reformation ske
skall9 måtte hon ske med en god f örsyn.
Man hade till denna tid endast Latinska handböcker och
mässböcker (de så kallade Missaler, Breviarier, Manuale), hvarefter
<let hufvudsakligasle af gudstjensten och de heliga handlingarne på
det fremmande språket förrättades. Förberedandet och
införandet af gudstjenstens hallande på svenska tungomålet, som
allmänheten kunde förstå, var en nödvändig åtgärd för framgången
af den åsyftade kyrkoförbättringen. Olaus Petri bröt banan
härför. Han utarbetade och år 1529 utgaf från trycket en
Kyrkohandbok på Svenska språket, hvari dock för de svagas skull
ännu många af de gamla kyrkobruken bibehöllos; tvenne år
derefter (1531) lät samme Olaus af trycket utgå den Svenska
Mässan, såsom densamma då hölls i Stockholm, jemte en
liten skrift med förklaringar, hvårföre mässan borde hållas på
det språk, som för menige man begripligt är; här åter, i den
Svenska Mässan, voro uteslutna många af de förra kyrkobruken
och sederna med knäböjningar, korsningar, rökelser och annat
mer sådant, som var med den katholska gudstjensten förknippadt.
De båda nämnda verken, kyrkohandboken och Svenska mässan,
utkommo emellertid ännu icke såsom gällande till allmän
efter-lefnad; de framträdde som enskilta företag af den för
reformationen så högt nitälskande och ifrigt arbetande Olaus Petri,
med det försigtiga förord dervid, att han lemnade åt hvar och
en christen menniskas vilkor alt deraf taga, hvad henne tycktes,
ty ingen, säger han, nödgar jag härtill. År 1529 hade i
Stockholm med Borgmästares och Råds samtycke Svenska mässan
derstädes blifvit införd, dock så, att den latinska mässan icke
skulle platt nedläggas. Men nästan öfverallt på landsbygden
mötte försöken till dess införande stort motstånd och vedervilja.
Då kyrkoherden Björn i Skellefteå i Vesterbotten på Juldagen
år 1536 derstädes ville begynna införa Svenska mässan, och på
Kyndelsmässdagen derefter densamma blef hållen i Umeå, var
denna nyhet, heter det, icke mycket välkommen, och när
kapla-nen Andreas Olavi år 1540 i Skellefteå begynte hålla
aftonpredikan, "stod jag," berättar han, "en rund half timme på
predikstolen, innan jag kom att predika, för buller skull, och
bonaderna sade mig upp i ögonen vara galen." Flerstädes voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
