Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkoherdarne nära att blifva offer för Svenska mässan och vid
utgåendet ur kyrkan kastade öfver bogårdsmuren. På klagomål
af Dalkarlarne inför Konungen öfver de Svenska mässorna, som
de sade sig icke vilja höra, svarade han dem, att han icke
befalt någon att mässa på Svenska, utan endast tillstadt det,
hvar de Sjelfva det begärt, såsom Borgmästare och Råd och
menige man i Stockholms stad. Då herrarne af ridderskapet
och adeln i Östergötland, till sitt rättfärdigande för de af
Konungen dem gjorda förebråelser i anseende lill déras ljumhel vid
evangeliska lärans befrämjande, lälo, hvar en i sitt län, anbefalla
presterna att hålla mässan på deras allmänneliga tungomål
Svenska, ogillades detla af Konungen, som på deras tillkännagifvande
om de af dem vidtagna åtgärder svarade, att de icke rätteligen
förstålt hans mening, emedan i hans skrifvelse något synnerligt
icke var rördt om Svenska mässan; icke heller, fortfar
Konungen vidare, hänger vår själs salighet deruppå allena, att
mässan hålles på Svenska. Men saken hänger fastmera
deruppå, att man kunde beskaffa allestädes goda och christeliga
predikanter och lärare, de der den menige simple allmogen
rätteligen undervisa och lära kunde både om mässones och
andra flere missbruker, som på färde äre. Och när
allmogen uti så måtto undervist vore, atl de visste någon god
grund i saken, så vore ändock tid nog, all göra så strängt
bud om den Svenska mässan. Och fördenskull synes oss än
nu rådeligl vara, att J gode män icke tage den sak om
mässan så strängt före9 efter der följer dock föga
förbättring ulaf, förrän allmogen något yttermera och bättre
må undervist blifva. J målle hellre vinnlägga eder hvar i
sin stad, alt skaffa allesläds gode och christelige predikanter,
der läge fast större makt uppå.
Den väg Konungen vid kyrkoförbättringens genomförande
ville se följd, sjelf äfven följde och idkeligen föreskref presterna,
var undervisningens och upplysningens, hvarigenom de villfarande
lärosatserna och bruken sedan småningom af sig Sjelfva skulle
förfalla. Olaus Petri har äfven i detta hänseende gjort sig högt
förtjent af den Svenska reformationen genom sina mångfaldiga
skrifter till renande af christendomens lära från de falska
åsigter och läror, som under tidernas lopp deruti inympat sig,
samt de utväxter af missbruk och vidskepelser, som derifrån
uppskjutit. Man har i samma syftning äfven skrifter, ehuru få,
af Lars Andersson och Laurentius Petri. En postilla af Olaus
Petri jemte en liten katekes samt Svenska psalmer, begynnelsen
och första grundläggningen till vår Svenska psalmbok, verkade
i sin mon äfven helsosamt lill beredande af en Svensk
gudstjenst. För preslernas och folkets uppbyggelse sörjdes
dessutom genom små andaktsböcker, och kronan på verket sattes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>