Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hittat två gamla handskar, men dessa icke strax blifvit lvsta;
barnens fader hade emellertid, så snart han fått kunskap om
det af dem gjorda fyndet, burit handskarne (ill deras egare
Anders Olofsson och gjort sin ursäkt; han blef således inför
tinget frikänd från det gjorda tillmälet; domstolen uppmanade
dem, att blifva vänner och förlikas; Nils Toreson begärde då,
”att Kongsfred måtte lysas dem emellan, hvilket ock skedde.
”Och lystes icke allenast dem emellan, utån jeraväl mellan
”deras slägt och vänner på båda sidor, att ingen skall arga
”eller fejda på hvar annan af afund eller illvillighet för denna
”eller andra sakers skull dem emellan står.” Flerfaldiga drag
förekomma äfven af den från gammal tid hos folket fortårfda
vana, att helst, och ej sällan i första rummet, vända sig till
Konungeu i tvistiga rältsmål, serdeles arfsfrågor; Konungen då
äfven, med förbehåll alt förhållandet var sådant det för honom
blifvit framstäldt, afgjorde tvisten, eller hänsköt saken till laga
undersökning. Det visar sig här såsom i allt elt personligt
förhållande mellan Konungen och hans folk. Man litade helst
till hans dom. Så vidt för öfrigt får dömmas af för
handen varande handlingar, hafva rättegångarne icke varit många.
Af brotten förekomma mandrap nära lika ofla som stölder, ty
lält hos denna tidens män upptändes sinnet vid ett lillmäle
eller elt i olid ultaladt ord, serdeles vid dryckenskap, när
ölet uppeldade dem. Det sällsyntaste af allt, alt sluta af de
rättshandlingar, som lill vår kunskap kommit, synes barnamord
hafva varit, emedan blott ett enda sådant fall förekommer och
betecknas då som en ”högviglig sak.” Gn piga på Dal, Dorotea
Abramsdotler, anklagas alt hafva mördat sitt barn. Hon
erkände sin missgerning och erböd i bot derför 16 oxar. Saken
hemstäldes till Konungen, huruvida han ville tillåta henne med
denna bot försona sitt brolt. Men Konungen gaf derå
skriftligen det besked, att hon skulle efter lagen straffas, androm
ogudliga menniskor till exempel. Straffet efter Landslagen var
att brännas å båle. Allmogen på Dal förskräcktes häröfver och
sade, att aldrig, der någon man vet af att såga, var någon
menniska bränd på Dal, begärande derföre, att samma qvinna
måtte halshuggas. För allmogens förskräckelse och att för denna
sak skull bland menige man icke måtte ske någon uppståndelse,
blef då beslutet, att hon skulle under svård straffad blifva.
Äfven förekommer, att en man, Nils Bengtsson, var beslagen
med och sjelf äfven vidgick, att vara vigd vid två hustrur.
Men då hvarken i Skara eller Lidköping någon mästerman
fanns, blef mannen för sitl tvegifte benådad till lifvet med vilkor,
att han blefve bödel, elt vilkor, hvarpå han äfven villigt ingick.
De långe vacklande och sväfvande begreppen om de
statsmakten eller kronan tillhörande rättigheter komma i Gustafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
