- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
386

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bättrat och vid makt hålla vill. Redaa år 1530 tinnes elt
salubref hafva blifvit utfärdadt på elt hemman af fem öresland
för 30 mark, eftersom jorden gäller, ”hvilket hemman,” heter
det, ”kommit uader kronan på det sätt, att det stått efter
”med tre års skatt, som borde utgå deraf.” Konungen sträckte
sin landsfaderliga uppsigt äfven lill skatteböndernas eget
hushållande med sin jord och sina gårdar. Han klandrar den
svåra tunga, de mångenstädes lägga på sina landbönder, hvilka
jemte den årliga, dem åliggande skatt till kronan och andra
rättigheter, som af godset borde utgå, äfvenledes skola lill
bonden, som godset eger hvarpå de siltp, erlägga en slyf afrad.
Och förorsakar sig deraf, säger Konungen, atl de samma
skattebönders landboer för mäkta då icke att hålla hemmanen
vid deras rätta och laga byggning, icke heller dika deras
åkrar, rödja deras ängar och eljest hålla godset vid makt>
som det sig med rätta borde efter Sveriges beskrifna lag,
ulan den ene färdat ulaf godset, när han en liten lid sutit
hafver, ach en annan hälften armare kommer igen, ingen
bygger, ulan alla röta, och blifva så kronones skattegårdar
platt i grunden förlagdc och förderf v ade, kronone till stor
skada och förderf. Bönderna åter trodde detta vara deras
ensak och tyckte, att efter de voro med lagligt arf, köp eller
eljest komna till sina skattehemman, egde de ock fara med
dem, huru dem syntes, bygga dem opp eller röta dem ned.
Der, genmäl te Konungen, svare vi så till, all så länge de
hulla sådane kronones hemman vid makt med laga
bygg-ningar och andra nödtorfter, då må ge de väl höra dem till;
men när det icke sker, då hora de oss och Sveriges krona
till; så slår det ock i Sveriges lagbok klar ligen uttryckt,
att husesyn skall så väl hållas med skattebönderna som
land-bönderna, hvarföre vi hafve gjort en slik stadga med samme
skattebönders landboer, att de efter denna dag icke skola
gifva deras husbönder så styf afrad, som de härlills gjort
hafva, utan en måttlig och skälig, så att de ju måge
behålla den tredje eller fjerde part af samma afrad inne med
sig lill by g g ning s, uppå det de skole hafva dess bällre makt
och ämne bygga och förbättra samma kronones hemman både
i etta måtto och andra och utgöra oss och kronan dess
re-del i g are den årliga skatt, som dem med rätta bör. Det var
redan i tiderna förut stadgadt, när en skattebonde lagt under sig
mera gods ån han var fullstilen på, och han till landbonde
ut-legde jordy att halfva afraden då skulle tillfalla kronan; grunden
dertill hafva vi i föregående Del (s. 652) antydf, och på sarama
grund var det äfven, alt Gustaf förböd skatteböndernas landboer,
alt gifva skalt lill annan ån kronan. Något osedvanligt var det
deremot, alt Konungen lät genom sina fogdar hålla husesyn på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0398.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free