Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skatteböndernas gårdar. Till det knot deröfver spordes Inland de
sjelfegande bönderna, svarade ban: Så mene vi, att del ju så
väl må oss, som är Riksens Herre, efterlåtet vara att hålla
husesyn med skattebönderna, som det adeln ef ter låt et är, att
hålla. husesyn med deras landboer. Och vore bättre, att
skattebönderna så väl som landbönderna hålla dtras gårdar
vid makt och byggning, än de skola bota för sådana
hus-ro ler. Och för husröta, skrifver Konungen ytterligare, må
väl ock räknas, när de hafva lålil skog växa i ängen, och
illa dyngql och farit med åkern: vi låta oss på kronans
vägnar med sådant ingalunda nöja.
Man har af dessa Gustafs handlingar velat draga slutföl jder,
såsom misskände han skattejordens af urälder sjelfståndiga grund
och ansett kronan för den ursprungliga egaren till all jord,
skattehemmanen således för arflän, och skattebönderna till följd
deraf såsom de, hvilka mot viss skatt egde dem förlänad ärftlig
besittning af jorden. Tider komma äfven, då till visa del
sådana grundsatser vilja göra sig gällande. Men i Gustafs sinne
och tanka låg något sådant visserligen, icke. Hos honom
utgick allt från bans i allt så lands- som husfaderliga omtanka
och ordningsanda; hau var lika mycket sitt folks lärare soxg
konung; af jorden och hemmanens goda skötsel berodde så vål
skatteböndernas eget välstånd som kronans säkerhet om sin årliga
skatt, och han ansåg det tillhöra sin konungsliga rått som pligt,
att vaka öfver det ena som det andra, öfver det enskilta som det
hela, för att så mycket möjligt var förekomma så Sveriges kronas
som allas skada och förderf; derföre, säger han, vi uti en god
ach trogen mening ederfaderligen sådana föreskrifter gifva,
på det J måge rätt lära veta och besinna, hvarutaf kronones
ach eders egen skada och fattigdom sig förorsakar. Ovh der
J käre undersåter vele följa vårt faderliga råd och trogne
förmaningar, sä förhoppes oss, ätt J näst Guds hjelp skole
komma till näring ock bergning igen, och sedan kunna göra
den skall Qch annor rättighet ifrån eder, som eder med
rätta egnar och bör. Ur dessa synpunkter är det äfven, flera
grundsatser af Gustafs statshushållning böra betraktas. Hans
styrelsesätt var på det hela elt patriarkaliskt. Den omedelbara
gemenskap, som rådde mellan honom och allmogen, och
hvar-ifrån mycket äfven ledde sig den husfaderliga myndighet och
makt, hvarmed han grep in i böndernas hushållsförhållanden,
hindrade honom derföre icke, alt i dem se fria, sjelfegande
mån, såsom han ock vid flera tillfällen inför dem gjorde redo
för sina handlingar och sin förvaltning af riket. För öfrigt
bör märkas, att den ofta förekommande benämningen k ro*
n-ones bönder, kronans hemtnan ej alltid afser blott de
egentligen si kallade kronobönder oeh kronohemman, men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
