- Project Runeberg -  Sveriges historia i sammandrag / Tredje delen. Gustaf I och hans tid /
388

(1857-1860) [MARC] Author: Anders Magnus Strinnholm
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sin allmtnhet gäller sådana hemman och hemmansegare, som
slå i skatleförhållanden till kronan och icke kommit under
fr&iserält.

Med förra tidernas skattläggningar voro många olägenheter
förenade, dels derigenom, att dessa skattläggningar skedde
årligen till mycket besvär och mycken tidspillan föf* den
skattdragande allmogen, dels äfven genom det uppkommande ojerana
förhållandet mellan de skalldragande till följd af den från ålder
antagna grund för skatternas utgående, hvarlill, utom ännu
många andra olägenheler och missförhållanden, äfven det kom,
att kronan var i ovisshet om sina inkomster eller sin uppbörd,
till dess årets skattläggning försiggått. En bonde, som hade
lagt under sig mera egor än hvarpå han var fullsuten, deltog för
den jord, han egde utöfver fullsutenheten, icke alls eller blott
till en ringa del i förefallande gärder och öfriga mänga besvär,
som tyngde på jorden. Garderna nemligen och de öfriga,
hemmanen åtföljande besvären drabbade åboerna ieke efter det
égoområde, hvar af dem hade, utan efter utsädet å den jord,
som de i verket brukade, så att det var blott till mer tunga,
att odla och väl bruka sin jord, men till lindring att vansköta
densamma, ett förhållande, hvaröfver Gustaf äfven klagar,
hurusom ”en part bönder icke bruka och så deras åker tillfyllest,
”som dem med rätta egnar och bör, utan låta mer än
half-”parten af åkern ligga öde och obrukad, så att der som borde
”sås åtta eller tio tunnor, der så de nu näppeligen två eller
”tre tunnor, och somliga ändå mycket mindre, derigenom deras
”egen fattigdom sig ock myckel förorsakar, och kronans ingftld
"och årliga ränta blifver förminskad och förkortad.” Det
sålunda af tiden alstrade ojemna och förvända i skatteförhållandena
kunde endast afhjelpas genom en ny, allmän beskattning. Men
det var icke eu lätt sak att tillvägabringa elt verk af denna
ömtåliga beskaffenhet bland en allmoge, som stadigt fasthöll
vid fornärfda seder och bruk och älskade alt förblifva, vid hvad
”gammalt och fordt” varit hade. Gustaf tröttnade emellertid
icke att föreställa dem, ”huru de icke borde så tänka, att han
”med ifrågavarande skallläggning ville lägga dem någon svår,
”oskälig skatt eller tunga uppå, utan skedde det i den akt
”och mening, att det måtte gå lika och skäliga lill.” Han
före-höll dem, ”huru vrångt och sällsamt med kronans skalt och
”rättigheter tillgår i så måtto, alt den fattiga man, som liten
”eller ringa jord och egor hafver, skattar af sin lilla jord så
”mycket och håller lika mycken gästning och tillåfventyrs än
”mera, än den som stora egor och mycken jord hafver, och
”blifver i så måtto kronans ingäld och rättigheter-mångenstäds
”svikligen fördolda och undandragne, dock mest hos dera, som
’’mycken jord och sköna egor hafva, hvilket för Gud och hvar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:22:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svhistsam/3/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free