Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
torkades, s«m Kammar-rådet icke ville bestå, då måtte man
tala honom, Konungen, derom till, emedan han det bestå ville,
när i den måtto skäligen handladt vore. Konungen lät äfven,
lill sädens bättre rymmande och förvarande, här och der
uppföra nya spannmålshus, dels tHl sådana äfven inrätta och
upp-hjelpa många af hans egna hos, som lågo laklösa eller förfallna
och eljest till ingen nytta voro.
Man ser af många Konungens bref, huru, då nöd om
spannmål var, han af sitt besparade förråd icke allenast försåg
bergslagen med dess bebof, men äfven kom de nödstälda öfverallt
i riket till hjelp. Fogdarne erhöllo befallningar, att, 9erdeles
der brist på utsäde spordes, af kyrkotionden eller annan tionde
eller ehvad råd dertill finnas kunde, undsätta de behöfvande
till pris, som kornet går och gäller, att åkrarne icke måtte
’ ligga osådda. Bönder, som icke hade penningar att lösa
spann-målen, skulle få betala densamma med oxar; de fattigare af
dem åter gifva spann för spann, när Gud gåfve dem något af
åkern igen, eller också gälda spannen med tre dagsverken på
Konungens slott och gårdar. Finnarne fingo betala med
elgs-hudar, ulfskinn, bockskinn, räfskinn, bäfrar, uttrar och andra
varor efter skäligt värde. Konungen lägger frälset på hjerta!
i för hand varande dyr tid, att bistå allmogen med ntsäde och
icke preja på sista penningen. Han befaller höfvidsmännen
för krigsfolket, i en tid, då nöd var om kakan och folket
näppligen kunde bekomma sitt nödtorftiga uppehälle till bröd
och öl, alt hålla ett måttligt borgläger och slå ut största delen
af häslarne i gräs på några goda öar, eller inskränka
spisningen för dem till en half spann korn för hästen om veckan,
”förty man bör nu i denna dyra tid,” säger han, ”så hålla
”utspisningen med hästarne, att man något hafver gifva folket.”
Han äfven afslog fodringen i så målto, att bönderna skulle få
lösa densamma för två öre hästen. ”Så känne Gud,” skrifver
Konungen till Gustaf Olofsson Stenbock år 1546, ”att öfver allt
”Upland, Södermanland och flerstädes här uppe hafver varit i
”detta förlidna år sådan dyr och besvärlig tid, att uti vår
”regementstid skall här icke slorl hårdare varit hafva, och
”hafver fördenskull låtit undsätta af alla våra slott och gårdar
”lill alla bergslager och snart sagdt mest öfver hela landet, så
”att vi oss i den måtton fest förblottat hafve.” Då man
undantager de första åren af Gustafs regeringstid, är det blott en
enda gång, så vidt vi erinra oss, nemligen år 1550, då en
sträng, ihållande torka öfver hela landet förorsakat en ytterst
klen årsväxt, och serdeles i Småland, Vestergötland, hela
Norrland och Finnland stor nöd var om spannmål, så att Konungens
tillgångar icke räckte lill att undsätta dem alla, vi finna anstalt
fogad om införsel eller införskrifning af säd utifrån, så att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
