Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådapde osed, att lägga åkermark eller den odelbara jorden
lill Ijprbele oeh slodgång och låta ängarne med skog
öfver-växas, hvilket snart sagdt öfver hela riket äfven myckel skedde.
Bönder, bokarlar, pres&män och alla andra, som brukade åker
och ang, uppmanades all vari igen, att vara förtänkte att dika sina
åkrar och rödja skogen af sina ängar samt i den måtto icke
spara arbete eller möda. Han undervisade dem om rätta
så-niags- och bergningsliden och hvad dervid borde iakttagas:
den fåfänga och onyttiga sedvana, säger han i sitt häröfver
år 1554 utfärdade påbud, som här tills är myckel brukad,
skati platt bortläggas, som är att man icke velat akta på
säden, förrän alil hafver varit hö ber g ad t y och hafver så
ofta både råg- och kornanden dermed blifvit uti rättan tid
försummad, så att halfparten hafver icke kommit lill nytta,
sum Gud uppå jorden unl och gifvit hafver. Sådan
sedvana vi nu alldeles ogille och uflysc. Det Guds lån, som
först b lif ver moget och tillreds, det samfna skall ock först
bergas och uti hus föras• Han tänkte på riors anläggande
på alla sina slott och gårdar, efter det sält som i Finland och
Lafland brukades, och de borgare i städerna, som utom staden
hade gårdar och gods, åkrar och gärden, anbefaltes alt bygga
sådana rior, ”på det allmogen måtte sedan lära att taga sig
”derefter och icke lida sådan svår skada på deras säd, som ofta
^tillförne hår i riket for svår väta skull skedd år.” Han
åfven-ledes allvarligen, med slöd af hvad Sveriges lag derom
förmäler, anmanade allmogen lill humlegårdars anläggande, ”alt
”försvara de 100 läster jern, som nu för humla ulföres,” helst tf
densamma trifdes här så väl och hemma i landet kunde
bekommas, ”de utländske åter, som hil införa humla, då de
för-Vmärka, huru lilet man här i riket skötte om humlegårdars
^anläggande och vidmakthållande, sälta densamma så dyrt och
”öfver sitt rätta värde, alt humlan understundom kom atl stå
”lika bogt som maltet.” Men han icke allenast gaf befallning
om denna plantering, han tillika utsände i häraden förfarna
humlegårds-Iäggare, till hvilka han öfverlät elt lilet hemman
frilt på lön; han äfvenledes tillsade sina befallningsman och
fogdar, att i rikets alla städer utvisa för dervarande borgare någon
tjenlig plats utanför staden lill humlegårdars anläggandé. ”Vi
”vele väl,” säger han, ”att detta är en part af köpmänben fast
som med humla deras mesta handel hafva måga, men
hvilket man intet bättra kan. Vi måste tänka till, atl rama menige
”riksens inbyggares bästa och bestånd, huru om allt annat kan
”^å; köpmännen hafva dock andra varor nog, der de kunna
-\>ruka deras handel med.” Likaså uppmuntrade han biskötseln,
och Uppvidinge jemte tvenne andra häradens räkenskaper för
år 1556 visa, att Konungen endast från dem uppbar 40 tun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
