Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nor honung, Sjelf föregick Körningen aittnogen i föredömet af
$n god landthushållning genom den vård lian tog ora sina
gårdars skötsel o och de föreskrifter, ban i detta afseende gaf
sina fogdar. Åkerbruk och boskapsskötsel drefvos vid flera af
Konungens gårdar i stort, På Gripsholm hade Drottning Margareta
under sin egen uppsigl den dervarande ladugården, och denna så
betydande, atl ctensamma sköttes af två och tjugu pigor.
Konungen äfven uppdrog Höfvidsmannen och Ståthållaren på Kaknar
slott Germiuid Svensson (Sorae), ali irån Tyskland hitförskaffa
2 Ull 300 Engelska får, så kallade nimpefår, hvaraf ett skåferi
skuUe anJäggas,tiil plats hvarför Konungen-utsåg södra ändan
af Öland och föres k ref, huru väli&okla, mossade fa re hus der
borde uppföras samt hvad i öfrigt man hade att iakltaga;
Germund Svensson skiri le så underhandla med allmogen der på
ön, ”att de ville en gång skilja sig från de wriga
vild-”märer, som de der på lai)4et i sådan öfverflödig mängd
”hafva, och i deras ställe förskaffa sig dessa Engelska får, af
”hvilka, pär de visste att rätt umgås med dem, de skulle hafva
”tiodubbelt mera profit än af vildmarerna.” Hvad äfven
mycket sysselsalte Konungen i sista tiderna af hans regering, var
anläggandet öfverallt i riket, i Sverige som i Finland, af så
kallade afveisgårdar, der en hop knektar och ryttare raed
s na hästar kunde underhållas. Han ville hafva en sådan gård
i hvar eller hvarannan socken, der någorstädes god lägenhet
funnes alt bruka åker och. äng. ”Vore e« stw fördel,”
skrif-yer hqn år 1558 till Ståthållaren i Vestergötland Gustaf
Olofsson Stenbock, ”alt de sköna gårdar, hvilka nu en hop bönder
”besitta och göra. ringa till .kronan, knnde hållas afvel på,
”hvarmed krigsfolk kunde uppehållas lill rikets försvar, så att vi
”icke alltid behöfde fordra gärder af den menige man.” Oeh
det förekommer, att han gifvit sina fogdar, befallning, att der
några voro, som ville upplåta bonom sina hemman för
penningar, skulle fogdarne gifva honom det tillkänna med god
besked om deras lägenhet och ränta. Vi finna äfven af
haad-lingarne, alt Konungen mycket köpte gods och gårdar.
Bergverken lågo den tid, då Gustaf mottog styrelsen af
riket, i stort lägervall, och de första orofulla åren af bans
regering, då andra stora värf upptogo hela hans omtanka och
han var omlägrad af mångahanda bekymmer, lemnade icke tid
och rum att åt bergsväseudet egna någon synnerlig omsorg.
Men från den tid, han konunit något mer till reda med de
allmänna förhållandena och satt fastare på sin thron, år det,
Jha4 äfven vänder sin krafl och uppmärksamhet på ordnandet
af den inre författningen och allmänna hushållningen,
emedan han kände, huru mycket deraf berodde landets styrka.
Vissa J)erg9m$n hade börjat,, såsom det synes, af eget företag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
