Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att. Öm Sala da förfallna grtifva och der bryta malm, lör
främjandet af framgången hvaraf Gustaf år 1528 lofvade ©öh tillsade
dem, alt behålla atl malmen utom hvar4ionde bår till kronän, titl
dess de fått fctll ersättning för sin möda och kostnad. Sedan
si långt var kommet, har Konungen sjelf tagit verket attder
sin hand, si att brytningen till hufvudsakl igaste delen synes
bfcett lör kronans räknitg. Då silftrertillverkningen vid
Salberget säges efter 1539 års räkenskaper hafva ’stigit till 47,994
marker 7 lod, är troligt, att tilJVerknkngsbeloppet för ilera ir
hUfvk sammanslaget i denna som ma. Efter en tabell (hur a
tiUfödtHig, känna vi icke) öfver årliga tillverkningeu vid nämnde
grnfva, har densamma under Gustafs tid i medeltal ftppgåu till
12 å 14,000 iddrga marker om året, men minskningen deraf
äfven börjat i sista åren af Gustafs tid, så att, då
silfverlill-verkningen derstädes år 1551 uppgick till 14,272 löd. mark,
finna vi densamma för år 1500 endast upptagen till 6215 I. ra.,
eflér hvilken tid den ännu mer minskas. De gamla
Öster-och Vesterbergslagens samt Lötås silfver verk gåfvo likaledes
ännu silfver, ehuru vi ieke funnit någon uppgift öfver beloppét
deraf. Af de tiH vår tid bevarade räkenskaper öfver
mynt-ninge» erfara vi, att från bergverken af 1544 års tillverkning
inkommit bergsiifver,sidant nemligen, som genom Konnnfetts
silfverköpare var från bergsmännen inköpt, 943 tackor eller
stycken, vägande tillhopa 8033 marker, 11 l6d, 2 qvintin,
hyttesil fver, som samma år blifvit i Konungens egna 4iytior
nedsmält, 208 tackor, vägande tillsamman &460 marker och 12
lod, hvartill ännu kom ske da dt silfver, i vigt tillsamman 1375
m, 12 lod, dessutom si kallade skrodor, sptUning, *m i des vask,
vasks il fver, så att det hela utgjorde tillhopa närmare 10,000
marker fint eller sextonlödigt silfver; bergs- och hytte-siifrét
höll nemligen 15} till 15§ fint på lödiga marken, det skedade
siHret ifter blott I4|, och det öfriga ännu mindre. Af detta
silfYer myntades följande året i mynt boset pa Svartsjö 107,850
daler (om daler se noten 70), hvaraf, sedan åtskilligt deraf
dels blifvit uttaget af Konungen, dels förét på följande årets
räkning, de återstående 97,780 dafer i sju kistor afiemnades
tili Kontvngen på Gripsholm i lians egen katmiiare. När
härtill kommer, atl Konungen etl helt årtionde, åren 1540^1550,
instftlOc all myntning och icke utsläppte något deraf i rörelsen
(hvartill orsaken längre fram), men befalte Lars Organista att
inkräfva af fogdarfte de penningar, som de uppburo af kronans
ränta, och hålla sig dermed i utgifterna, emedan han ville
hafva myntet förskonadt och en lång tid icke låta prägla annat
än Daler (dalers-rayntet var nemligen föga i bruk i allmänna
rörelsen, ulan begagnades af Konungen endast till handel med
utlänningar, till lärepenningar för dem, som skickades utrikes,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
