Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
erfarenheten i småltningskonsten hos arbetaren gjorde vinsten
<ändå liten. Endast ovanliga malmfybd oeh rikhaltigt godä kunde
frälsa grufvorna från fullkomligt ödesmål. Byggnadssättet vid
hyttorna var lika ofullkomligt, oeh ännu år 1516, i Sten Sture
den Yngres tid, var byttan vid Sala utan skorstenar, sa att
hvar smöltare, som dit sattes, förderfvades af den starka röken.
{Jastaf sökte att få hit in goda, i bergsbruk ningen vål
erfarna mån, ”på det * vi derntinnan till del rätta såtlet hår i
”riket komma måtte.” Han skref till en i Tyskland varande
Svensk af namn>01 of Larsson (hvilken sjelf på Körningens be*
kostnad der uppehöll sig för att vinna insigt i bergsktmskapen),
att hitlörskaffa små Ila re eeh sme*ler, som företodo att säga
profvet på malmen^ oeh sådana, som vål kunde slå boUnar i
brysfngnarne, emedan här ingen visste slå dem så, all de
höllo utöfver 3 eller 4 rensningar. Smeder och sinåKare
in-kommo, och bland dem en Marcus Hammarsmed, hvilken
synes varit den förnämsta och en af deui, som här upprättade
de första hammarsmedjor, fin sådan uppfördes vid Nora
skog, *cfo Konnngen skref år 1544 till Nora och Lindesbergs
Irergsmän: ”Vi hafva för eders och menige rikets bästa och
”nytta sboll låtit kalla hit in i riket mångahanda’ fremmande,
”delta riket mycket nyttiga embetsmån, och synnerligen goda
”hammarsmeder, sem eder och andra riksens bergsmän och
”undersåter hvilka jerabergfebrukning hafva, mycket nyttiga oqh
”gagneliga vara kunna, som J det Sjelfva vål hört och
för-”ttummit. Så hafva vi ock nu befalt, alt der uppe vid
Nora-”skog en hammarsmedja skall uppsättas och byggas, mest för
”d黑 orsak skull, ■ att J mage hafva der en rätt eftersyn nlaf,
”huru j sådana hammarsmedjor eder Sjelfva tttl godo och gagn
”med tiden jtygga och bruka kunne. Han derföre begår, alt
”de ville låta. finna sig välvilliga med några dagsverken oeh
bannan hjelp, sa att samma hammarsmedja desto snarare uppr
”satt och Ull gagns komma måtte, då sedan de Sjelfva kunde
”skaffa sig sådana smedjor och redskap och smida sitt jern i
”stänger, deraf * de hade dubbelt mera gagn ån af det
osii&untLs-”jern. de. plågade hugga.” Hammarsmedjor upprattades vid
Vångftberg i Östergötland, dit lill biträde dervid Konungen låt
komma några timmermän från skeppsgården i Stockholm för
att låra samma arbete, vid Fällingsbro, vid Motala, på Verm*
landsberg, i Gefle, i Stockholm. Byggmästaren för dessa qch
ännu andra verk var den ofvannämnda Marcus Hammaruned,
men hvars sätt att taga till i stort Konungen ogillade: ”Vi
”hafva förnummit,” skrHVers han till honom, ”alt du . tager
”byggningen med den hammarsmedja uti Fällingsbro socken
”fast stor och häftig före och vill sätta två hamrar uti elt hus.
”Alt der du bygger något, du alltid, såsom din sedvaua mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
