Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konung Gustafs stora emsorg om bergsväsendet uttalas och
framlyser i alla hans deröfver utfärdade påbud ocb bref. Der
någon ny uppfinning eller förbättring stredde, var det honom
serdeles kärt. En Matts Thordsson hade vid en nyanlagd hytta
saU i förbindelse dermed en ”drefherd,” hvaröfver Konungen var
högligen tillfreds och förklarade, alt ”hvad han mera så kunde
8om gioge med vattnet, så vore det till en stor
fördel och lisade mycket både folket och annan omkoslning.”
Sjelf gaf Konungen föreskrifter, atl silfver* och kopparmalmen
i * alla hyttorna skutte noggr&nnéligen åtskiljas, och ondt och
godt iéke kaslas tillhopa; att vid brytningarne man ej skulle
hålla sig blott på botten af grufvan, men äfven på väggarne
nted; att kolveden sknlle huggas om vintern och blifva
liggande att torka öfver sommaren, emedan man deraf vid
kol-ningeri hade mera förde! ån af råveden. Han sänder till V ån
geberg en mastnåstare nted godt förstånd på masugnar jemte en
kolare med honom, och sjelf bestämmer Konungen aftöningen
för masitoästaren, för uppsättare, hyttedrångar, bokare, samt
huru mycket skall gifvas för en kolmila af vissa mått. TH1
Gestrikland skickas en förfaren man, att der uppsöka och låta
renfta en gamma! grufva, som der i forntiden varit i brukning.
Konungens fogde i Ångermanland, Jakob flolst, får
befall-ning att ransaka, om der i landet icke funnes något malmberg,
emedan Konungen icke annat kunde tro, ån all ja der skulle
finnas sådant. Han utsände lill Tyskland två eller tre
malmstenar, som blifvit funna i Östergötland, att Yåta probera, huru
mycket gods samma malm holle. En borgare r Stralsund,
Joakim Piper, hade nyårsdagen år 1532 fått privilegier på
bergsbruknkigen vid Dannemora, ”eftersom han derå nedlagt
”mycken kostnad och kommit till akters;” men då han och de
med honom i toergsbrukningen varande bolagsmän, efter
erhållen tillåtelse att utföra ra a Ina till Stralsund och Wismar för
att probera hvad deraf blifva kunde, begagnade denna tillåtelse
så, alt de utförde tack jer ne t till Tyskland för att deraf tillverka
stål, blef detta år 1545 dem förbudet, emedan så icke lydde
privilegierna) nian dessa innehöllo, ”att när något uppfinnas
”måtte, som kunde blifva profiterligt för bergsbruk ningen här
”i riket, ékulta de sådana personer hit in i riket fordra låta,
”som det hestyra kunde.” Konungen ditskickade nu sjelf
sådana och befalte tillika Botvid Larsson, befallntngsmannen på
Stockholms slott, att hafva hemliga kunskapare ute derstädes,
för att spörja och gifva akt, om något mot privilegierna
handlades. Slångjernssmidet tilltog med hvarje år, så att endast
hammarsmedjorna på Nora ocb Lindesberg, hvilka en tid lång
betalt Hvart elfte skeppund i hammarskatt, nu med och ifrån
är 1554 betalte årligen 100 skeppund. Konungen strängeligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
